Medarbetarporträtt kan vara en bra inkomstkälla, inte minst för den som har ett etablerat samarbete med något stort företag där en kontinuerlig ström av nya medarbetare genererar nya uppdrag. Samtidigt blir AI-tjänsterna allt skickligare på att förvandla halvdana porträtt till riktigt snygga bilder.

Teoretiskt sett kan företagen slippa betala för fotograftjänster genom att låta någon av medarbetarna ta enkla porträtt och köra dem genom en AI-tjänst.

De fotografer vi har talat är dock överens om att detta inte är något reellt hot i praktiken.

– Någon måste trots allt göra jobbet – från bokningar och urval till bearbetning och leverans. Tekniken finns, visst, men jag tror inte att särskilt många företag har någon som kan ta ansvar för hela den processen, säger Michael Steinberg, en fotograf som inriktat sig på företagsfotograferingar.

Foto: Självporträtt

Tidsåtgången är alltså en viktig faktor här, men Michael Steinberg understryker också att fotografen kan tillföra något som är värdefullt: ett genomtänkt och enhetligt bildmanér som passar företaget. Detta är – åtminstone i dagens läge – vanskligt att överlåta till en AI-tjänst.

Det här är också något som vissa fotografer arbetar allt mer med, det vill säga att bygga företagets visuella uttryck. Frida Rönnholm är en av dem.

– Jag har skiftat fokus: tidigare var budskapet i princip ”anlita mig om ni vill ha min stil”, men nu handlar det mer om att få fram att jag kan hjälpa till att lyfta kunden, säger hon.

Hon gör alltid ett ordentligt förarbete innan det är dags för fotografering, och redogör sedan tydligt för vad hon har tänkt sig.

Foto: Jesper Rönnholm

– Den där dialogen är mycket viktig, både för mig och kunden. Den gör att vi lättare får fram de bilder de vill ha, och det fördjupar även min relation med dem.

På det här sättet tar hon alltså ett steg från att leverera porträtt till att leverera mervärde, vilket samtidigt ger henne en mer strategisk roll hos kunden. Därmed ökar också möjligheten att vara relevant på marknaden – och att verkligen kunna ta betalt för sina tjänster.

– Det är inte ovanligt att en kund begär in offerter från kanske 15 fotografer inför ett porträttuppdrag. Det är en konkurrenssituation jag helst slipper.

Magnus Svensson, som också specialiserat sig på företags- och medarbetarporträtt, känner igen utvecklingen.

– Visst är det fler nu som är ute efter att jämföra priser, helt klart. Och jag upplever att arvodena gradvis har gått nedåt på sistone. Det är svårt att ligga kvar på gamla nivåer, säger han.

Foto: Självporträtt

Än så länge upplever han dock att konkurrensen främst kommer från andra fotografer – inte från AI-tjänster.

– Jag tänker att AI snarare kan vara ett intressant verktyg för egen del. Eller det är redan en del av min vardag; i och med att jag sitter och jobbar i Photoshop och Lightroom så drar jag hela tiden nytta av AI. Skulle jag ha sysslat mer med bröllopsfoto så hade jag definitivt sett till att använda AI för en första gallring av bilder, det hade sparat många timmars jobb, säger Magnus Svensson.

Han har inte fått några direkta förfrågningar från kunder om att göra AI-bearbetning av sina bilder, men kan mycket väl tänka sig att det skulle kunna finnas en efterfrågan om han gick ut och erbjöd det.

– Jag hörde att en kollega levererat svartvita medarbetarporträtt till en kund för ett bra tag sedan, och nu hörde kunden av sig för att få bilderna i färg också. Men fotografen hade inte kvar filerna, så då kom de överens om att kunden fick färglägga bilderna med hjälp av AI.

Det i sig behöver inte vara något problem. AI-bearbetningar blir allt vanligare, och så länge fotografen har blivit tillfrågad och godkänt (och fått ersättning!) är det en fullt rimlig utveckling. På senare tid har det däremot dykt upp flera fall av bearbetning utan fotografens medgivande, något som definitivt inte är tillåtet.

Det har i alla fall de intervjuade fotograferna sluppit ifrån, men Michael Steinberg har däremot erfarenhet av att bli ombedd att ta fram en egen bild genom att använda både foto och AI:

– Det var redan från början bestämt att det skulle vara en helt annan bakgrund än det jag kunde få fram i studion. Då planerade jag utifrån det, så att exempelvis ljuset låg på rätt sätt, och sedan var det bara att sätta sig och prompta.

Han är rätt kluven till den typen av uppdrag.

– Det är klart att jag kan tänka mig att göra det, om kunden efterfrågar det. Men det är rätt tråkigt – jag är fotograf för att jag vill träffa människor, säger han.

Magnus Svensson har i stort sett samma inställning till att själv arbeta mer med AI.

– Det är lite som när digitalfoto kom: man måste vara med på tåget. I alla fall gäller det nu att plocka russinen ur kakan, och bestämma sig för var gränsen går. Om det blir alltför stor andel av jobbet som går ut på att sitta framför datorn med AI-promptande så är det inte roligt längre.

Ingen av de intervjuade fotograferna tror att AI-utvecklingen kommer att stanna av. Tvärtom väntar de sig att verktygen blir allt bättre, och att kunderna kommer att få nya möjligheter att bearbeta bilder på egen hand. Det gör att fotograferna behöver fortsätta utveckla sitt erbjudande – precis som de gjort vid tidigare teknikskiften.

När företag vill visa upp sin kultur och sina medarbetare blir själva fotograferingen en del av berättelsen. Då räcker det inte längre att bilden ser bra ut – den behöver också kännas äkta.

Michael Steinberg tror till och med att AI kan leda till en motreaktion.

– På sociala medier kommer det att finnas allt mindre riktigt material. Om fem år kan det vara tvärtom – då kommer man att vilja ha äkthet, säger han.

Han tror att företag i högre grad kommer att vilja visa hur bilderna faktiskt har kommit till, exempelvis genom bakom kulisserna-filmer från fotograferingen. Det blir ett sätt att visa att porträtten bygger på ett verkligt möte, inte bara på en prompt.

Magnus Svensson tror också att AI kommer att bli en naturlig del av fotografens verktygslåda. Men när han funderar över vad som faktiskt får kunder att återkomma, landar han ändå i något betydligt mer grundläggande.

– Det handlar om att leverera bra bilder, förstås. Men också om att skapa en bra kontakt med människorna framför kameran och göra fotograferingen till en positiv upplevelse. Man ska vara en skön person att jobba med, samtidigt som man har full koll på det tekniska.

Läs mer om fotograferna här:

Michael Steinberg

Frida Rönnholm

Magnus Svensson

Vad säger SFF:s förbundsjurist Astrid Nymansson om AI-användning av bilder?

Foto: Jenny Morelli

Vad ska jag göra om kunden vill AI-bearbeta porträttbilderna?
– Undvik svepande skrivningar om »AI-användning«. Ange vilka bilder, verktyg, ändringar och användningar som omfattas och förbjud uppladdning för träning.

Bör jag ta extra betalt?
– Ja, den utökade rätten ska du ta betalt för. SFF:s allmänna villkor kräver skriftligt tillstånd för generativ AI-användning.

Vad gäller för befintliga bil- der som jag levererat tidigare?
– Det ursprungliga avtalet styr. Om AI-bearbetning inte omfattas måste kunden fråga på nytt. Att kunden har filerna ger dem inte rätt att ändra bilderna.

Hur ska jag göra om jag upp- täcker att kunden bearbetat mina bilder utan att fråga?
– Säkra skärmdumpar och länkar. Be kunden ange vad som gjorts och var bilderna an- vänts. Kräv att användningen upphör eller regleras genom avtal och ersättning.

Läs mer om prissättning, rådgivning och AI-användning på SFF:s hemsida