Mycket av teknikutvecklingen nu och den närmaste framtiden handlar om video, men i den här artikeln ser vi på vad utvecklingen innebär för stillbildsfoto. Jag fokuserar dessutom på de två allra viktigaste grundstenarna: sensorer och optik.

Den tydligaste utvecklingen nu och inom överskådlig framtid är att sensorerna blir allt snabbare. Utläsningshastigheterna har ökat enormt vilket bland annat möjliggjort spegelfria kameror med bra sökarupplevelse och autofokusprestanda. Snart kommer vi se äkta globala elektroniska slutare vilket i sin tur kan ger ännu snabbare serietagning, tyst slutare samt blixtsynk med extremt korta exponeringstider. Plus att vi slipper en dyr mekanisk komponent i kamerorna.

På längre sikt kan det här innebära flera utläsningar per exponering. Det skulle ge stora ökningar i dynamiskt omfång, mycket mindre brus, plus exaktare färger och bättre detaljrikedom. Vi kan alltså i framtiden få motsvarigheten till multiskott – men inom loppet av så korta exponeringstider att vi kan göra det med rörliga motiv.

Rent tekniskt har den här utvecklingen bland annat blivit möjlig genom att sensortillverkarna fått ned priset på så kallad BSI-teknik. Den bygger på att sensorns utläsningskretsar ligger bakom de ljuskänsliga delarna av pixlarna, i stället för framför och mellan dem. BSI-tekniken öppnar även upp för så kallade stackade sensorer där varje pixel kan innehålla minneskretsar och till och med utföra behandling av bilddata.

Snabba sensorer gör det tekniskt enklare att videofilma och använda enskilda bildrutor som stillbilder. Men här finns andra problem, som skillnader i kompositionstänk. Videofilmare vill ofta ha längre slutartider än stillbildsfotografer och ryckig autofokus mellan bildrutor är inte ett problem för stillbildsfotografen, men i högsta grad för den som filmar video.

Antalet pixlar kommer sakta men säkert att fortsätta öka. Det är fortfarande det enklaste sättet att öka den tekniska bildkvaliteten. Allt snabbare och strömsnålare processorer gör att kamerorna kan bearbeta data från det ökade antalet pixlar utan att tappa i övriga prestanda.

Optikutvecklingen har verkligen skjutit fart det senaste årtiondet. Ett viktigt skäl är nya, avancerade datorprogram för att simulera resultatet av olika linskonstruktioner. Det låter kanske tråkigt, men effekten på optikutvecklingen har varit spektakulär. Utvecklingsarbete som förr tog en grupp erfarna utvecklare flera år, med många och dyra prototyper under vägen, kan nu göras utan prototyper på några veckor av en ensam konstruktör.

Det här har möjliggjort mer avancerade optiska konstruktioner som förr varit för dyra att ens överväga. Para ihop det här med att vi i dag till rätt måttligt pris kan gjuta komplexa, asfäriska linselement som förr hade varit smärtsamt dyra att tillverka.

Det praktiska resultatet har så att säga kommit i två steg: Först fick vi drastiskt bättre optiska prestanda över en allt större del av bildytan, plus zoomar som presterar bra genom hela zoomomfånget. Baksidan har hittills varit större och tyngre objektiv. Men steg två i utvecklingen de senaste åren är att storlek och vikt har börjat gå ned igen, trots fortsatt ökande optiska prestanda.

Det andra steget förenklas av övergången till spegelfritt. En baksida med spegelreflexkameror är att ljuset som kommer ut från objektivet måste skickas rakt bakåt genom spegelboxen, något som i synnerhet krånglat till konstruktionerna hos vidvinkelobjektiv och gjort dem stora och klumpiga.

Andra faktorer som hjälper till att få ned storlek och vikt är den ovan nämnda tekniken med gjutning av asfäriska element. Ett enda asfäriskt element kan ofta ersätta en hel grupp av sfäriska element. En annan utveckling är allt billigare, mindre och lättare fokusmotorer. Det gör att komplexa objektiv kan ha flera små fokusmotorer i stället för en stor med krångliga mekaniska kopplingar till linselement som ska flyttas olika mycket. Dessutom drar vi fördelar av allmän materialutveckling med lättare och starkare legeringar, starka och lätta plastmaterial och liknande.

Martin Agfors

Den 28 september föreläser Martin Agfors på det här temat. På Zoom mellan 13-14. Anmäl dig här om du vill delta