Det är sällan människor på Kristers bilder, om de finns där vänder de oftast ryggen mot kameran. Det är snarare människan sett genom hennes omgivning han skildrar. Utsikter från parkeringsplatser, terrasser med övergivna plaststolar, gathörn, människornas ljuspynt i vintermörkret, tomma korridorer.
Allt sammanhållet av en stark och utvecklad formkänsla.  Krister Hägglunds bildvärld kan tyckas vemodig men det finns en humor och en stillsam knasighet i valet av motiv. Han har riktat kameran snett åt sidan. Vi har just gått därifrån och först nu förstår vi var vi har varit. Läs mer