Två veckor alt. en månad är längden på Kavala-vistelserna.
De lyckliga som får resa dit är: Monika Gottfridsson, Malmö, Barbro Vivien, Stockholm, Teija Pettersson, Stockholm, Lena Kuoljok Lind, Jokkmokk och Thomas Wester, Stockholm.
Bakom stipendiet står SFFs fotoförfattarsektion. Alla medlemmar som givit ut bok som finns på folk/skolbibliotek kan söka det. Ökad chans att få det är de som bäst kan motivera varför just de behöver stipendiet.

Reserapport enda motkrav

Ett motkrav från SFF är en liten reserapport. Så här skrev en av fjolårets stipendiater, Ullabritt Jonsson:
"Hur sammanfatta en knapp månads vistelse i Kavalla och dess närhet? Det kommer inte att bli rättvist har jag bestämt mej för.
Kavalla är en vanlig grekisk kuststad, vacker, lite ful ibland, historisk, modern, avkopplande, lite lagom stökig, by, storstad men framförallt inte tråkig och tillrättalagd. Där är man tillsammans men också för sej själv.

Många och långa trappor

Staden lutar sej stadigt mot berget, trapporna är många, långa och branta liksom det röriga vägsystemet. Gått vilse i Kavalla har alla gjort. Havet brant nedanför Soudiki Spiti skiftar färg och struktur kanske flera gånger innan du långsamt tagit ditt morgonkaffe på den gemensamma altanen. Så skönt att vakna med staden för fötterna, öar vid horisonten och en pinje som skuggar den första solen.

Valfria utflykter

Det är mycket lätt att umgås i husets anda mellan fest och vardag och den atmosfären följer med på valfria gemensamma utflykter. Måsten hade jag glömt.
Jag kommer ihåg vilorna, på klippor, i en park, på en tavernastol, i bilen smygande längs smala krokiga bergsvägar. Vi njuter av den sköna dramatiska bergsnaturen med de vackra frodiga dalarna.

Nunnekloster och varma källor

Vi besöker droppstensgrottor för otroliga, nunnekloster för stillsamt, rekreationscenter med varma källor tomt och kulissartat som i en avslutad film men med en så hälsosam luft vid floden. Vi far till Thassos från Keramoti, en säregen stad som verkar vänta på något. Jag minns det vita, vita i Aliki, otroliga bad. Jag gläds över gästfriheten då en stängd taverna på landet öppnar för hungern.

Annorlunda midsommar

Jag minns en annorlunda midsommarafton i
jakten på Greklands ände och de övergivna husens historia och jag minns hejdlös glädje hela midsommarnatten i Kavalla när Grekland vann i fotboll över Frankrike.
Jag ser katterna, de "fria" hundarna och barnen. För det mesta mycket bra men ibland sorgligt.
Och skorna, så kvinnliga, på mopeden, i sanden, på båten, i de branta knaggliga gatorna. På tjocka och smala, unga och gamla. Jag känner mej hopplöst praktisk och ger mej på ett inköp som hemma skapar ånger. Kavalla kräver mer, den här resan har skapat ett behov.
Det gemensamma, närheten till en grupp människor och var och en för några veckor. Några förblir vänner, andra lämnar med dyrbara minnen."

http://