Förbundet har sedan bildandet verkat för fotografyrkets och fotografiska bildskapares intressen i juridiskt, ekonomiskt och ideellt hänseende. Förbundets främsta uppgift är fortsatt att stärka och utveckla yrkes- och marknadsvillkoren för yrkesverksamma inom fotografi, där såväl yrkeskompetens som upphovsrätt respekteras, samt där kvalitet är självklarhet för alla bildköpare och bildkonsumenter. Förbundet har sedan starten varit aktivt engagerad i kulturpolitiken och representerar kåren i olika organisationer, samarbetsnämnder och stipendiesammanhang.

I 1890-talets mitt framstod ett nationellt samlande förbund för fotografernas egna intressen allt viktigare. Den 9 oktober 1895 beslöts i ett konstituerande möte att bilda Svenska Fotografernas Förbund. Året därpå hade man över 100 medlemmar. Redan från början riktade förbundet in sig på frågor om namnangiveleserätt, upphovsrätt, prissättning och rätten till den egna bilden. Att det var lätt att reproducera fotografers verk var ett stort problem. Utbildningar och inte minst tävlingar var också viktiga för fotografer. Läs mer

Gör man nedslag i ordförandekrönikor under åren handlar många om vikten av att ena yrkeskåren. Oavsett vad man var för slags yrkesfotograf skulle man känna sig hemma i SFF. Detta kan även ses i skenet av de slitningarna mellan olika falanger som har uppstått och klingat av under hela förbundets historia.  Samarbeten med andra fotograforganisationer som Porträttfotografernas Riksorganisation, Bildleverantörernas Förening och Pressfotografernas Klubb har inletts och avslutats och inletts igen.

Fotografisk Tidskrift

Förbundets organ är sedan 1895 Fotografisk Tidskrift som började ges ut 1888. Tidskriften var då organ även för Fotografiska Föreningen i Stockholm, stiftad även den 1888, samt andra fotografiskt inriktade föreningar i Norden. Föreningarna utgjorde mötesplatser för både amatörfotografer och yrkefotografer med demonstrationer kring tekniska nyheter, ordnadet av utställningar och trevliga samkväm. Fotografins utveckling var snabb och marknaden starkt växande.

1911 sker en utbrytning och SFF m.fl driver tidskriften Svenska Fotografen till 1916. Fotografiska Föreningens medlemmar medverkade både i tidskriften och i SFF. Man åtföljdes i stora drag fram till 1916 då Fotografiska Föreningen startade Nordisk Tidskrift för Fotografi och SFF ensamt övertog utgivningen av Fotografisk Tidskrift med tillägget Svensk från 1917. Byte till ursprungsnamnet sker 1987.

Förbundets utveckling

Frågan om kretsföreningar ute i landet hade förts på tal tidigt och väcktes åter på sommarmötet 1907. 1912 stiftade i Lund medlemmar verksamma i södra Sverige den första av sammantaget sex kretsar, Södra kretsen. 1915 i Linköping stiftades Östra kretsen och 1917 stiftades i Sundsvall Norrlandskretsen och i Göteborg Västra kretsen. Ur Stockholmskretsen, stiftad 1919, bröts 1924 ut medlemmar som var verksamma utanför Stockholmsområdet och bildade Mellersta kretsen, stiftad i Västerås samma år.

Enligt stadgarna var nu medlem i förbundet tillhörig den krets inom vilket område man hade sin verksamhet. Med bildandet av kretsarna kom förbundet att bli mer aktivt rikstäckande. Initialt var kretsarna självständiga gentemot förbundet, med egna stadgar. Man ordnade föredrag, tävlingar, utställningar och andra träffar förutom årsmöten, egna och den förbundsgemensamma. Flera aktiva i kretsstyrelserna var också i olika grad utsedda att verka i förbundets styrelse.

Omorganisation av SFF har skett vid flera tillfällen, bl a kring 1920, med initierande av arbetsutskott. Sekreteraren hade uppdraget att vara ordföranden behjälplig och bistå styrelsen, och skötte detta tidvis vid sidan av sin yrkesutövning. Samtiden kring 1936 kom dock att kräva mer. Löpande ärenden, verkställande av utredningar, organisationsåtgärder menade man behövde en ombudsman, som också skulle sköta kontakten med kretsarna och medlemmarna.

Förbundet stiftades i akt och mening för att arbeta för yrkesfotografernas villkor; i början av 1900- talet med en understödsfond och platsförmedling; med informativa matriklar och kampanjer, prisfrågor och rätten till sina bilder. Redan i starten var förbundet engagerad med utställningsverksamhet, utgivandet av skrifter och har kontinuerligt bedrivit kurser, seminarier och iståndsatt yrkeskolor. Under 1970-talet stärktes SFF:s roll ytterligare som remissinstans och med rådgivning angående upphovsrättsliga frågor. Förbundet avger yttranden och synpunkter i olika utredningar, enskilt och i samarbete med organisationer som BONUS, KLYS, Pyramide, Copyswede mfl.

Kretsarna och sektionerna

Som ovan beskrivits så hade kretsarna en viktig roll i förbundets utveckling under första halvan av 1900-talet, men de kom att föra en mer tynande tillvaro efter 1960-talets början. Mer specifika inriktningar inom fotografin och i yrkesrollen krävde en annan slags organisation för att tillvarata medlemmarnas intressen och problematik. Av kretsarna tycks främst Mellersta kretsen och Norrlandskretsen varit oavbrutet aktiva in på 2000-talet. Norrlandskretsen initierade mer rikstäckande möten med start på 1990-talet, i Piteå, som snart kom att namnas Norrlandsdagarna. Under 1960-talet framstod således behovet av fack- eller branschtillhörighet allt viktigare.

Några sektioner var kortlivade inom förbundet, andra kom till. 1966 bildades arbetsgrupper för områdena Porträtt, Reklam och Press. En sektion för porträttfotografer startade 1969, Porträttfotografernas Riksorganisation (PRO). 1972 formerades tydligare sektionerna i Porträttfotografernas Riksförbund, Sektionen för reklam och kommersiell fotografi samt Fotoförfattar-och illustratörsektionen. Sektionen för anställda stadgades 1976 men upphörde redan 1982. Det året hade föreslagits en femte sektion, som dock inte kom till stånd förrän 1984, Allmänna sektionen, för medlemmar som inte tillhör någon av de andra.

Sektionerna hade egna stadgar och verksamheter. År 2022 är Fotoförfattar-och illustratörsektionen den enda kvarvarande, med namnändringen till Fotoförfattarna. Sektionen har varit stadigt aktiv och utåriktad i sin verksamhet sedan 1972.

Ordförandeposten

Ordförandeposten har innehafts av namnkunniga fotografer och utbildare: Gösta Florman (1895- 1900), Ernst Florman (1900-1937, Edvard Welinder (1937-1953), KW Gullers (1953-1957), Curt Götlin (1957-1960), Stig Grip (1960-1963 och 1969-1971), Inga Ohlsén (1963-1964), Jöran Cassel (1964-1967), Gunnar Hällås (1967-1969), Olle Åkerström (1971-1975), Lars T Jacobson (1975- 1979), Leif Hasselberg (1979-1980), Georg Sessler (1980-1982), Calldick Lundblad (1982-1985), Bengt Wanselius (1985-1988), Stefan Ohlsson (1988-1997), Åke Hedström (1997-2000) Åke Sandström (2000-2009), Pelle Kronestedt (2009-2010), Lotta Schwartz (2011-2014), Anki Almqvist (2015-2017), Paulina Holmgren (2018-2023), Tuana Fridén (2024-).

Bevarandet av det fotografiska arvet

Den fotografiska bildens historia och de tekniska förändringarna påverkar och utvecklar. SFF har återkommande varit drivande angående vikten av ett Fotografiskt museum där den fotografiska bildens alla aspekter kan få en plats, och som förbundet i hög grad är kunnig i.

Samarbetet med Fotografiska Föreningen spelade fortsatt en stor roll, bl a genom sitt omfattande fotografiska bibliotek och arbete med utställningar, t ex 1939 då man gemensamt firade Fotografin 100 år. Föreningens bokbestånd tilldelades senare i gåva Fotografiska Museets Vänner (FMV) och finns idag på Konstbiblioteket.

Några nedslag i SFFs historia

1895 Förbundet bildas.

1904 Yrkeskåren har problem med så kallade gratis-fotografer ”som söka att intala en okritisk publik att de bortskänka större eller mindre fotografierde  föregifva att bortskänka en sak som kunden ju alltid får betala”.

1929 Lyxbildsdebatten. En medlem hotas med uteslutning om han fortsatte erbjuda sina kunder så kallade lyxbilder.

1930-talet Polyfotohotet, en apparat med billiga porträttkartor blev succé och hotar ateljéfotograferna. Landets porträttfotografer ”in corpore blev som en samling myror, som fått sin stack omriven. De for åt alla håll och de mest befängda förslag torgfördes”.

1948 SFF sammanställer den första prisguiden/riksprisminislistan.

1958 SFF får en juniorssektion som ska tillvarata unga fotografers rättigheter. Efter det första mötet berättades det att när ”oldboysen” gått, vidtog den mer informella delen av programmet med Coca-cola och smörgåsar, bild- och ateljésnack.

1970 när förbundet fyllde sjuttiofem år firade man med en utställning på Liljevalchs.  Detta år behövde inte deltagarna bära högtidsdräkt och man anordnade en diskussion med titeln ”Världsbild och samhällssyn i massmedia”.

1970-talet förbundets kulturpolitiska aktioner ökar. Internationella samarbeten och inhemska utbildningar uppmärksammas. Ordförande och ombudsmän diskuterar fotografilagen, författarfondspengar, biblioteksfrågor och olika kulturrådsaktiviteter.

1980-talet Om de geografiska kretsarna länge dominerat kom specialiserade sektioner att få ökad betydelse. På åttiotalet hade ungdomssektionen upphört men i stället fanns en allmän sektion, en sektion för anställda, en reklamsektion, en fotoförfattarsektion och en porträttfotografsektion. Porträttfotograferna kände sig dock förbisedda och flera av dem lämnade förbundet.

1990-talet verkade SFF för en ny upphovsrättslag då man ansåg att fotolagen från 1961 inte gav fotografer tillräckligt starkt upphovsrättsligt skydd. Den nya upphovsrättslagen kom 1994 och där gavs fotografiska verk samma upphovsrättsliga skydd som konstnärliga och litterära verk. 

2000-talet. Att skapa legitimitet för yrket har varit viktigt under hela förbundets historia. Auktorisationskursen startade 2002 och gav fotografer kunskaper i hur man levererade bilder digitalt. Kursen leddes av Stefan Ohlsson som både varit ordförande för SFF, teknisk redaktör och chefredaktör för Fotografisk Tidskrift.

2020 finns endast fotoförfattarsektionen kvar. De olika kretsarna lever också om än informellt. Norrlandskretsen driver under många år ett årligt evenemang kallat Norrlandsdagarna som dock tog paus 2018-2022.  

Läs mer