Att tänka på som bildköpare/beställare

SFF’s prisguide består av snittpriser, rekommendationer och villkor vid köp av en bild.

Priserna är baserade på uppgifter från SFFs medlemmar, från fotografer, bildbehandlare och fotoassistenter som inte är medlemmar i SFF, samt från agenturer, bildbyråer och andra bildköpare inom det fotografiska fältet. Prisguidens speglar därmed både bildskapar- och beställarsidans prissättning. Den senaste arvodesundersökningen genomfördes i april 2022.

Vad påverkar priset?

Varje bildskapare sätter sitt eget pris. Priset kan variera beroende på faktorer som kompetens, erfarenhet, marknadsvärde, utrustning, geografiskt läge, samt typ av uppdrag:

Val av bildskapare. Olika bildskapare tar olika arvoden för sitt arbete. Ett unikt bildspråk, kompetens och/eller särskild utrustning kan göra vissa bildskapare särskilt efterfrågade och därmed påverkas priset.

Typ av bild. Det är inte bara bildskaparen som har ett marknadsvärde utan även bilden i sig. En unik bild som inte kan återskapas kan till exempel ha ett högre värde än en bild som lätt kan tas om.

Syfte med uppdraget. Kommersiella uppdrag eller bilder som köps för användning i marknadsföring kostar ofta mer än vid redaktionell engångsanvändning. Ju fler mottagare och större exponering av bilden desto högre pris. Även storleken på kundens företag kan påverka priset.

Bildanvändning. En beställare av en bild erhåller användningsrätt till bilden, det vill säga en licens att använda bilden i enlighet med en överenskommelse. Licensens omfattning i tid och rum är ytterligare en aspekt som påverkar prisets storlek.

Villkoren för uppdraget

För att nå önskat resultat vid uppdragsfotografering bör beställaren tydliggöra för bildskaparen vad bilden ska förmedla och i vilket sammanhang den ska användas. Uppdraget bör planeras i god tid.

I det totala arvodet ingår ersättning dels för produktion som arvode, material samt utlägg, och dels för rätten att använda bilden på det sätt och i den omfattning som överenskommits. Antingen ersätts användningsrätten direkt i arvodet eller så debiteras den separat. Det sistnämnda är vanligt vid omfattande användning. Vill du senare återanvända bilden eller utöka användningsområdet krävs en ny överenskommelse, läs mer om användningsrätten nedan. I priset ska du räkna in F−skatt, sociala avgifter, försäkringar, semesterersättning med mera.

Bildskaparens namn ska anges enligt god sed. Du har inte rätt att ta bort eller förändra i meta-data utan bildskaparens medgivande. 

Många bildskapare använder sig av SFFs allmänna villkor för uppdragsfotografering. De allmänna villkoren gäller som tillägg till enskilda uppdragsavtal mellan bildskaparen och dig som uppdragsgivare och omfattar allt från bokning och avbeställning till äganderätt och otillåten användning. Kom ihåg att villkoren för uppdrag måste kompletteras med eventuella individuella överenskommelser. 

Användingsrätten

Upphovsrätten består av två delar, de ekonomiska rättigheterna och de ideella rättigheterna. Den ekonomiska delen kan kallas för användningsrätt eller nyttjanderätt, vi använder oss av termen användningsrätt här.

Användningsrätten är den del av upphovsrätten som en upphovsperson kan sälja vidare på olika sätt, en licens för att få använda det visuella materialet. Priset för licensen bör justeras utefter storleken på användningsrätten.

Bilderna får användas på det sätt och i den omfattning som skriftligen avtalats. Användningsrätten upplåts till dig som beställare när full betalning kommit upphovspersonen tillhanda. En upplåtelse av rättigheter omfattar inte rättigheter som ingår i gällande eller kommande avtalslicenser eller motsvarande licenser, som tecknas av upphovspersonens förvaltnings- eller intresseorganisation, i detta fall SFF.

Fri användningsrätt innebär att du har en fri användningsrätt till bilderna i din egen verksamhet. Det innebär inte att du äger bilderna eller att duäger rätt att vidaredistribuera bilderna – användningsrätten får inte upplåtas eller överlåtas till tredje part utan upphovspersonens i förväg lämnade skriftliga medgivande.

Det är viktigt att avtala om en användningsrätt ska vara exklusiv eller inte för dig som beställare. En exklusiv rätt innebär att det endast är du, och ingen annan, som har rätt att använda bilden under avtalad tid. En licens med exklusivitet till ett material kostar mer än en licens som tillåter fler att använda samma material. För att den upplåtna användningsrätten skall vara exklusiv krävs att detta avtalats om skriftligen.

Upphovspersonen har rätt att använda bilderna i egen marknadsföring eller för egna projekt, såsom utställning eller bokproduktion, om inte annat skriftligen angivits för uppdraget.

Bildköparens vanligaste frågor

Här följer en kort vägledning om upphovsrättslagen och lite om annan lagstiftning som gäller för dig som bildköpare och beställare av bilder. Den gör inga anspråk på att ge ett exakt svar på alla frågor utan just en inledande vägledning. Har du fler frågor, kontakta gärna vår pris- och marknadsrådgivning.

Vad är bilder och original?
Med bilder menas exempelvis fotografier, teckningar, illustrationer, collage eller andra konstverk. Med original menas den bild som upphovspersonen skapar i analog eller digital form och som kan levereras till dig som förlaga. Upphovsrättslagen är enkel: fråga först!

Vad har fotografen för rättsligt skydd för sitt verk?
Upphovsrättslagen ger upphovspersonen automatiskt rättsligt skydd till sitt verk. Precis som patenträtten skyddar uppfinnarens konstruktion och varumärkesrätten skyddar ett kännetecken, skyddar upphovsrättslagen ett verks konkreta uttryck – det vill säga ett verks unika utformning. En upphovsperson behöver inte använda symbolen © för att dennes verk ska vara skyddat i Sverige, men symbolen kan påminna andra om att upphovsrättens regler finns. Upphovsrättslagens regler gäller i alla sorters medier.

Vad köper jag?
När du får en beställning på en bild genom ett uppdrag eller säljer en arkivbild köper du bara rätten att använda den i ett bestämt sammanhang. All övrig användningsrätt, det vill säga upphovsrätt, är alltid upphovspersonens.

Vem äger bilden?
Äganderätten till det levererade originalet är alltid upphovspersonens. För att du ska få behålla det analoga eller digitala originalet krävs en överenskommelse med denna. Originalet får lagras digitalt i tryckprocessen men måste alltid avlägsnas och returneras till upphovspersonen efter produktionen.

Hur får bilden användas?
En bild får bara användas på det sätt som du har kommit överens och avtalat med upphovspersonen om. Det gäller exempelvis en viss typ av trycksak med angiven upplagestorlek och spridning eller publicering på en hemsida på internet/sociala medier under en viss tid eller i ett specificerat geografiskt område. Skulle något ändras efter överenskommelsen måste upphovspersonen först godkänna ändringen.

Vad gäller när bilden ska återanvändas?
Om du vill återanvända eller vidareanvända en bild på ett sätt som du inte tidigare har avtalat om med upphovspersonen måste du först kontakta denna. Tänk på att upphovspersonen har rätt till ny ersättning vid åter och vidareanvändning.

Får bilden ändras?
Inga ändringar får göras i bilden utan upphovspersonens tillstånd. Det gäller beskärningar, retuscher, digital manipulering eller andra ändringar. För redaktionell publicering finns ibland en praxis där beskärning av bilden kan tillåtas. Förutsättningen är då att bildens innehåll inte förvanskas och att upphovspersonen känner till beskärningen i förväg. Bilden får inte heller användas sammansatt med annan bild (montage) så att det framstår som en ny bild utan upphovspersonens tillstånd.

Ska upphovspersonens namn anges när bilden används?
Huvudregeln är att upphovspersonens namn alltid ska anges när bilden används. Skyldigheten att ange upphovspersonens namn följer av upphovsrättslagen och ligger i upphovspersonens ideella rättigheter till bilden. I några sammanhang, som till exempel när det inte är tekniskt möjligt att nämna upphovspersonen, kan rätten att bli namngiven tillfälligt släppas genom ett avtal. Om upphovspersonen har försett sitt digitala original med uppgifter som identifierar denna och upplyser om villkoren för användning av bilden (så kallad metadata), får dessa inte plockas bort utan upphovspersonens tillstånd när bilden används. Detsamma gäller om originalet innehåller kopieringsskydd eller annan teknisk skyddsåtgärd.

Hur länge är bilden skyddad?
Upphovspersonens ensamrätt att bestämma över sin bild gäller fram till 70 år har passerat efter dennes dödsår. En fotografisk bild som inte betraktas som ett fotografiskt verk är skyddad 50 år efter framställningsåret. Efter upphovspersonens död är det den som får upphovsrätten till bilden genom arv, testamente eller gåva som har ensamrätten att bestämma över den. Både de ekonomiska och ideella rättigheterna övergår till den som övertar upphovsrätten till bilden.

Vad gäller när människor är avbildade på bilden?
Om upphovspersonen har skapat en bild där människor finns avbildade kan det behövas ett godkännande från dessa för att bilden ska få användas. Detta gäller bland annat om bilden ska användas i marknadsföringssyfte. Förutsättningen är att personen/personerna på bilden är identifierbara. Ett godkännande från en avbildad person måste vara uttryckligt. Det betyder att personen måste ha lämnat godkännandet aktivt, och helst skriftligt. Om bilden avbildar människor och inte enbart har ett konstnärligt, akademiskt, litterärt eller journalistiskt syfte, måste du även ta hänsyn till reglerna i GDPR. Då krävs att du har en rättslig grund när du använder bilden. Det är du som köpare som bär ansvaret för att ett godkännande finns när bilden används. Försäkra dig därför alltid om att godkännande från avbildad person/avbildade personer finns.

Rådgivning
Rådgivning i pris- och marknadsfrågor Foto: Märta Thisner

Rådgivning i pris- och marknadsfrågor

Lisa Engström, rådgivare
Telefon: 08 702 03 45 - Knappval 2

Tisdag, onsdag och torsdag 09.00-12.00