Det ligger nära tillhands att prata om artificiell intelligens som ett mörkt moln på himlen, i alla fall när det handlar om upphovsrätt. För visst måste AI-verktygen tränas på enorma mängder av befintliga bilder, tagna av intet ont anande fotografer som knappast har gett sin tillåtelse till detta – och till råga på allt kan verktygen användas för att göra bilder med allt högre kvalitet.

Men hur stort hot är AI egentligen?
– Jag tror att det är som med annan teknikutveckling: det tar längre tid än vad vi tror, men det kommer också att få större påverkan än vi tror. Tänk bara på de senaste decenniernas stora tekniknyheter, som Internet och digitalkameran. Plötsligt smäller det till, säger Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.

Foto: Ulf Börjesson

När det sedan gäller den givna följdfrågan om vilken slags påverkan det kommer att vara, vill hon undvika att ge någon tydlig prognos.

– Det är jättesvårt att veta. Men med digitaliseringen i färskt minne skulle jag inte bli förvånad om AI bidrar till en helt ny syn på fotografi. Numera har vi vant oss vid att konsumera bilder i flöden, och jag är övertygad om att AI kommer att skaka om bildanvändningen lika kraftigt, säger hon.

På vägen till denna framtid, hur den än må se ut, kommer teknikutvecklingen ge oss allt mer kompetenta AI-verktyg som har lärt sig hur en bild ska se ut genom att analysera bilder från alla tänkbara håll. Alltså genom att läsa in och tolka bilder. Vilket är en otillåten bildanvändning, eftersom fotograferna som tagit träningsbilder inte har gett sitt tillstånd. Eller?
Låt oss börja med en snabb titt i lagboken. Där finner vi att skaparen av ett verk har ”uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det /…/ Framställning av exemplar innefattar varje direkt eller indirekt samt tillfällig eller permanent framställning av exemplar av verket, oavsett i vilken form eller med vilken metod den sker och oavsett om den sker helt eller delvis.”

Foto: Maria Fäldt

Paulina Holmgren, ordförande i Svenska Fotografers Förbund (SFF) berättar hur SFF ser på det:
– Vi anser att det är frågan om en exemplarframställning här – antingen i form av avläsning eller lagring, eller både och.

Att AI-träning innebär bildanvändning i juridisk mening verkar det vara få som sätter sig emot. Och kombinationen upphovsrätt & AI är helt uppenbart en het juridisk potatis, eftersom den bland annat behandlas med hög prioritet inom EU. Där är målet att före årsskiftet nå en politisk överenskommelse om vad som gäller, och det blir då en del av EU:s AI-förordning, EU AI Act.
Här hemma i Sverige kan vi notera att Vänsterpartiet tidigare i höstas lade in en motion om att ”regeringen bör tillsätta en utredning som ser över upphovsrättslagstiftningen i relation till AI:s inlärning på upphovsrättsskyddat material”. Riksdagen har nu ställt sig bakom motionen, så en utredning lär väl vara på gång. Men under tiden som de kvarnarna ska mala så kommer enormt mycket ha hänt inom teknikutvecklingen.

– Det är ju inte direkt så att AI-utvecklarna kommer att ta en paus och invänta vilka regler som mejslas fram. Speciellt inte med tanke på att bolag som Google och Meta är med i matchen, för de har utrymme att göra kalkylerade risker. Det viktiga för dem är att vara med – eller helst leda – utvecklingen, säger Thorbjörn Öström, advokat och upphovsrättsexpert.

Foto: Aje Hedlund

Han konstaterar lakoniskt att lagstiftningen alltid kommer att ligga ett steg efter.

– Det bästa sättet att lösa teknikskiften som detta, innan det uppstår ett totalt kaos, är att marknaden får mejsla fram en lösning. I korthet skulle det kunna vara att om du tar fram en databas som du tränar ett AI-verktyg mot, så ska du be om lov och komma överens med en motpart i ett avtal, säger han.

Men det handlar givetvis inte om att kontakta enskilda fotografer för att få tillstånd, utan att motparten utgörs av en kollektiv förvaltningsorganisation.

– Ett sånt system skulle inte vara något konstigt eller nytt, för det finns redan motsvarande lösningar för exempelvis kopiering av upphovsrättsskyddat material i skolor, säger Paulina Holmgren.

I det fallet finns Skolkopieringsavtalet som ger skolorna rätt att kopiera och är tecknat med Bonus Copyright på uppdrag av 14 medlemsorganisationer, varav SFF är en.*

När pengarna så småningom ska fördelas kommer ett annat som leder till ett annat dilemma: vilka bilder är det egentligen som har använts under AI-verktygens träningspass? I dagens läge är AI-utvecklare som Open AI (som utvecklat ChatGPT) återhållsamma med att avslöja vilka data som de har använt. Men även detta är något som lagstiftarna har korn på, och att utvecklarna ska tvingas uppge innehållet i sina källor är något som finns med inom bland annat EU:s arbete med AI-regleringar.

I vissa fall har bildanvändningen – eller bildstölderna – blivit helt uppenbara, som i AI-genererade bilder från verktyget Stability AI där delar av bildbyrån Getty Images logo finns kvar i den nya bilden. Och följaktligen har Getty Images lämnat in en stämningsansökan mot bolaget bakom AI-tjänsten.

Intressant nog håller bildbyrån själva på att utveckla tjänsten Generative AI by Getty Images. Precis som namnet antyder kommer de där att erbjuda AI-genererade bilder, gjorda av ett verktyg som enbart tränats på de bildbyråns egna bilder. Då kommer vi till frågan om vem som har upphovsrätt till alla de nya bilder som AI-verktygen spottar ur sig. Är det bolaget bakom AI-verktyget? Eller den som matar in instruktioner – promptar – till verktyget?

– Det är bara människor som kan få upphovsrätt till ett verk. Det krävs att det är resultatet av ett mänskligt, kreativt skapande. Om det är en människa som har lagt tillräckligt mycket kreativitet på att ta fram bilden så kan han eller hon få upphovsrätten. Men visst, då är frågan hur mycket kreativitet som krävs, säger Christina Wainikka.

Man kan mycket väl tänka sig fall där en person har använt sig av ett AI-verktyg som ett hjälpmedel i sitt skapande och sedan gjort ett eget verk i slutändan. Men det är en gråzon, det håller Thorbjörn Öström med om.

– Det kommer att behövas individuella bedömningar av hur mycket handpåläggningar som krävs för att man ska se det slutliga verket som sitt i juridisk mening. Vilket i och för sig inte är något nytt, vi kan nog lätt dra oss till minnes olika fall där tecknare hävdat sin rätt att inspireras av ett fotografi, säger han.

Paulina Holmgren är angelägen om att nyansera bilden av AI som ett mörkt moln på fotografernas himmel.

– För det första gäller det att skilja mellan generativ AI och alla de verktyg som kan underlätta vårt arbete, till exempel AI-funktioner i bildbehandlingsprogram som Lightroom och Photoshop.

Det viktiga nu är att inte vara negativt inställd, utan att se vad hur man själv kan ha utbyte av den nya tekniken, menar hon.

– Nyfikenhet ska vara en ledstjärna; vad kan du skapa med hjälp av de nya AI-verktygen? Det blir som vid tidigare teknikskiften: den som är intresserad och lär sig möjligheterna och begränsningarna kommer att vara den som vinner mest på utvecklingen, säger Paulina Holmgren.

__________________________________________________
Vilka konsekvenser kan AI-utvecklingen få för era medlemmar?
Angelica Gerde, verksamhetsledaren för Svenska Fotografers Förbund.

Foto: Margareta Bloom-Sandebäck

– Efterfrågan på billig AI-genererad fotografi och film ökar genom lättillgängliga verktyg som nu finns tillgängliga för alla som vill. Professionella fotografer påverkas starkt, dels när det kommer till uppdrag, men inte minst då deras bilder nyttjas för att träna generativ AI. Det innebär i praktiken att upphovspersonerna tar skada av utvecklingen i dubbel bemärkelse.

Hur kan SFF agera?
– Jag anser att det är vår uppgift som förbund att omvärldsbevaka, följa utvecklingen och samla kunskap. Dessutom ska vi vara lösningsinriktade och i samarbete med övriga kulturskapande branscher inom bildområdet söka smidiga lösningar genom till exempel kollektiv avtalslicensiering. Vi kommer även se till att hålla våra medlemmar informerade och uppdaterade om utvecklingen inom området – och det gäller såväl hot som möjligheter.

Vad kan en enskild fotograf göra?
– Försök hänga med i utvecklingen, våga testa och lära dig nytt. Fundera över hur du bäst kan dra nytta av tekniken, och hur du vill använda den i ditt arbete. Men var även noga med dina rättigheter – om du till exempel använder AI-verktyg för att komplettera en bildleverans till en kund, se till att det står med i avtalet vad det är som gäller.

Text: Peter Wiklund

Fakta
Generativ AI är en gren av artificiell intelligens som använder generativa modeller, som GPT, för att skapa autentiskt nytt innehåll. Genom träning på stora dataset lär sig systemet mönster och strukturer för att generera original och mänskligt-liknande text, konst eller musik. Generativ AI tillämpas i konstnärliga skapelser, textgenerering och autonoma system, vilket möjliggör kreativitet och beslutsfattande baserat på förvärvad kunskap. Trots dess potential väcker generativ AI också etiska överväganden kring ansvar och användning av genererad information.  Detta stycke är skrivet av AI-tjänsten ChatGPT på uppmaningen ”förklara generativ AI med 100 ord”. Det är faktakollat men helt oredigerat.

*Rättelse: I en tidigare version stod ”I det fallet finns det en avtalslicens som skolornas organisation har tecknat med Bildupphovsrätt. Det korrekta är som nu står i artikeln:  I det fallet finns Skolkopieringsavtalet som ger skolorna rätt att kopiera och är tecknat med Bonus Copyright på uppdrag av 14 medlemsorganisationer, varav SFF är en.