Två viktiga steg för upphovsrätten i AI-eran
Utvecklingen av generativ AI har aktualiserat en grundläggande fråga: ska kreativa verk betraktas som fri råvara eller som licensierbara tillgångar? De senaste två veckorna har två viktiga steg tagits i rätt riktning: regeringen har lämnat besked om att upphovsrätten ska respekteras i arbetet med en svensk språkmodell, och dessutom PRV och Vinnova fått ett uppdrag att stärka den strategiska hanteringen av immateriella tillgångar.
Den 20 februari presenterade regeringen nästa steg i Sveriges nationella AI-strategi. Ambitionen är hög: Sverige ska nå en topp-tio-placering globalt inom AI. Men för oss inom de kulturella och kreativa branscher är en annan formulering minst lika viktig – att satsningen på en svensk storskalig språkmodell ska ske med respekt för upphovsrätten.
Precis en vecka senare fick Patent- och registreringsverket (PRV) tillsammans med Vinnova i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser för att stärka den strategiska hanteringen av immateriella tillgångar och rättigheter, däribland upphovsrätten.
Tillsammans markerar dessa två initiativ en tydlig politisk signal: immateriella rättigheter är en grundförutsättning för ett hållbart AI-ekosystem.
En nationell tillgång
I regeringens AI-strategi betonas att utvecklingen av en svensk språkmodell ska bygga på tillgång till högkvalitativa data – och att detta ska ske med respekt för upphovsrätten. Kulturorganisationernas kunskap och innehåll lyfts fram som en nationell tillgång.
Upphovsrätten framställs alltså inte som ett hinder, utan som en del av infrastrukturen för kvalitet, tillit och långsiktig hållbarhet. Det här är ett viktigt erkännande, vilket uppmärksammas av flera branschorganisationer. Exempelvis konstaterar Sveriges Författarförbund, Svenska Förläggareföreningen och Läromedelsförfattarna att politiken nu tydligt markerar att upphovsrätten ska respekteras.
Forskningsinitiativet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanity and Society (WASP-HS) är en del av satsningen på en svensk modell. Under det gångna året har SFF samarbetat med akademin genom medverkan i en forskningsstudie om hur EU:s nya datalagstiftning och AI-regler påverkar små och medelstora aktörer i de kulturella och kreativa näringarna. Studien drivs av KTH och Uppsala universitet och finansieras av WASP-HS.
Lösningar för bildlicensiering
Det är avgörande att denna respekt inte begränsas till text. Samma principer måste gälla för fotografi och annan visuell konst. Träning av generativa AI-modeller bygger i stor utsträckning på bildmaterial. Om Sverige ska utveckla egna modeller med hög kvalitet och legitimitet krävs fungerande licensieringslösningar även för bild.
När PRV och Vinnova nu får i uppdrag att stärka kunskapen om hur immateriella tillgångar hanteras strategiskt innebär det en möjlighet att höja den generella kompetensen om upphovsrättens ekonomiska och samhälleliga betydelse.
För fotografkåren är detta inte en perifer fråga. Upphovsrätten är inte bara en juridisk konstruktion – den är grunden för affärsmodellen. I en tid när digital kopiering och AI-träning sker i massiv skala måste både företag och myndigheter förstå hur rättigheter licensieras, ersätts och följs upp. Ett mer strategiskt förhållningssätt till immateriella tillgångar stärker inte enbart enskilda upphovspersoner utan hela innovationssystemet.
Det handlar om möjligheten att även i en AI-driven framtid verka professionellt, hållbart och med respekt för den skapande insatsen. Upphovsrätten är inte motsatsen till innovation. Den är en förutsättning för innovation.
Stärkt upphovsrätt i relation till AI
De politiska signalerna kommer heller inte i ett vakuum. Under det gångna året har SFF intensifierat arbetet med att stärka fotografers upphovsrätt i relation till AI-utvecklingen. Genom kollektiva avtal på områden som ligger utanför den enskilde fotografens kontroll – biblioteksersättning, utställningsersättning samt avtal om kopiering i skolor och på arbetsplatser – balanseras upphovsrättslagens inskränkningar och ersättning säkerställs. Avtalslicensiering har lyfts fram som en önskvärd väg framåt, och diskussioner och utredningar pågår på flera nivåer om hur en sådan modell skulle kunna utformas.
Under 2026 förväntar vi oss konkreta förslag på licenser inom de kollektiva förvaltningsorganisationerna.
Ett steg mot likabehandling
Samtidigt ser vi äntligen ett genombrott på ett annat område som SFF länge drivit: att fotografer ska omfattas av privatkopieringsersättningen på samma villkor som andra upphovspersoner.
Efter reformförslaget 2022 presenterades i slutet av förra året ett konkret lagförslag som ger samtliga ersättningsberättigade upphovspersoner rätt till rimlig kompensation vid privatkopiering – en nödvändig anpassning till Infosoc-direktivets krav. Det är ett principiellt viktigt steg mot likabehandling.
