Som fotograf har du i grunden en stark rättslig position, konstaterade Astrid Nymansson. Upphovsrätten uppstår i samma ögonblick som bilden tas, och ger dig ensamrätt att bestämma hur bilden används, sprids och bearbetas. Det gäller även rätten att bli namngiven i samband med publicering – en rättighet som gäller oavsett om den skrivits in i ett avtal eller inte. 

Samtidigt är det just här många missförstånd uppstår. 

– Utgångspunkten är att du äger alla rättigheter till dina bilder, och bara de rättigheter du uttryckligen upplåter till kunden lämnar dig, sade hon. 

Det innebär exempelvis att en uppdragsgivare inte automatiskt får använda bilder fritt, dela dem vidare eller publicera dem i nya sammanhang. Vad som faktiskt är tillåtet avgörs av vad ni har kommit överens om – och i avsaknad av tydliga villkor blir det i stället en tolkningsfråga. 

Ett avtal handlar därför inte bara om juridik, utan om att skapa gemensamma förväntningar. 

Underlättar samarbetet

Enligt Astrid Nymansson finns det inget formkrav – ett avtal kan lika gärna bestå av en mejlväxling – men det behöver vara tydligt. 

– Avtalets viktigaste funktion är att klargöra vad som gäller. Det blir ett sätt att både underlätta samarbetet och att ha något att luta sig mot om det uppstår frågor i efterhand. 

Hon lyfte särskilt fram vikten av att anpassa villkoren till varje uppdrag. Standardavtal kan vara en bra utgångspunkt, men de behöver justeras utifrån den aktuella situationen. 

När bilder används vidare 

Många frågor till SFF:s rådgivning handlar om vad som händer när bilder används utanför det som ursprungligen avtalats – till exempel när en uppdragsgivare delar dem vidare till samarbetspartners eller använder dem i nya sammanhang. 

Här är utgångspunkten tydlig: har du inte gett tillstånd, så är användningen ett intrång i din upphovsrätt. Men om det skulle ske rekommenderar Astrid Nymansson att inledningsvis gå varligt fram. 

– Börja med att utgå från att det handlar om ett misstag. Ta kontakt, förklara situationen och föreslå en lösning, sade hon. 

Som fotograf har du rätt till ersättning motsvarande vad användningen skulle ha kostat om den hade avtalats i förväg. I många fall är det också rimligt att lägga på ett påslag, i linje med branschpraxis, för att kompensera själva intrånget. 

Samma regler för AI-bearbetning

Frågor om AI har blivit allt vanligare och här gäller samma princip som i övrigt: all bearbetning av en bild kräver fotografens tillstånd. 

– Har du inte gett kunden rätt att bearbeta bilden, så får de inte heller använda den i generativa AI-tjänster. 

För den fotograf som själv använder AI i sitt arbete är rådet att vara transparent – och att kunna visa hur bilden har skapats. Upphovsrätt skyddar enbart mänskligt skapande, vilket gör det viktigt att kunna visa att AI har använts som ett verktyg, inte som en ersättning för den kreativa processen. 

Utgå från sammanhanget 

När det gäller själva fotograferandet är reglerna generellt sett tillåtande. Det är i de flesta fall fritt fram att fotografera på allmän plats, medan begränsningar främst rör spridning av bilder – särskilt när personer går att identifiera. 

Frågor om människor i bild är samtidigt något som många fotografer återkommer till i rådgivningen: Vad som är tillåtet att publicera, när samtycke krävs och hur man ska göra avvägningar i olika situationer är sällan helt självklart. 

– Det finns inte exakta gränser i alla lägen, utan man får utgå från sammanhanget och göra en bedömning i varje enskilt fall, sade Astrid Nymansson. 

Särskilt viktigt blir det när personer går att identifiera, eller när bilderna används i mer känsliga eller kommersiella sammanhang. Då krävs både eftertanke och tydlighet kring vad som är överenskommet – inte minst för att undvika problem i efterhand.