EU-kommissionen planerar att presentera en särskild AI-strategi för de kulturella och kreativa sektorerna under första kvartalet 2027. Strategin ska ge en övergripande inriktning för hur AI kan användas inom bland annat konst och kultur, samtidigt som upphovspersoners rättigheter och den kreativa ekonomins långsiktiga hållbarhet värnas. 

Som en del av arbetet har kommissionen gått ut med ett så kallat Call for Evidence, där bland andra konstnärer, kulturskapare, rättighetshavare och branschorganisationer bjuds in att lämna synpunkter. Underlaget ska hjälpa kommissionen att identifiera problem och möjliga lösningar inför det fortsatta arbetet med strategin. 

En av utgångspunkterna i kommissionens arbete är att AI ska komplettera, inte ersätta, mänsklig kreativitet. Strategin ska också främja rättvisa affärsmodeller, etisk användning av AI och skyddet för europeiskt skapat innehåll. 

Skilja fotografier från AI-bilder

Svenska Fotografers Förbund har lämnat ett yttrande där förbundet välkomnar initiativet, men pekar på flera frågor som behöver få konkreta svar. Det gäller bland annat användningen av upphovsrättsskyddade fotografier för AI-träning, möjligheten att skilja mänskligt skapade fotografier från AI-genererade bilder och fotografernas möjlighet att i praktiken hävda sina rättigheter. 

– Vi är inte emot AI som teknik. Många fotografer använder redan AI-baserade verktyg i sitt arbete. Men det är en avgörande skillnad mellan AI som hjälper fotografen i den kreativa processen och system som tränas på fotografers verk för att sedan kunna ersätta eller konkurrera med deras arbete, säger Astrid Nymansson, jurist på Svenska Fotografers Förbund. 

Hon menar att fotografer befinner sig i en särskilt utsatt situation eftersom deras bilder måste vara synliga för att de ska kunna få uppdrag, licensiera bilder och nå en publik.  

– Den synligheten får inte innebära att fotografier fritt kan behandlas som råmaterial för AI-utveckling utan samtycke, transparens eller ersättning. 

Hela svaret till EU-kommissionen (originalet är på engelska):

Svenska Fotografers Förbund välkomnar att EU-kommissionen tar fram en särskild AI-strategi för de kulturella och kreativa sektorerna. För fotografer handlar frågan inte om att säga nej till teknik. Fotografin har alltid utvecklats genom ny teknik, och många fotografer använder redan AI-baserade verktyg i sitt arbete. Den avgörande frågan är på vilka villkor AI utvecklas och används.

SFF:s utgångspunkt är att strategin måste skilja tydligt mellan AI som verktyg i en mänsklig kreativ process och generativ AI som används för att ersätta, imitera eller konkurrera med mänskligt skapande. Det är en sak att en fotograf använder AI-stöd i retusch, urval eller arbetsflöde. Det är något helt annat när skyddade fotografier samlas in i stor skala, utan samtycke och utan ersättning, för att träna system som sedan kan producera konkurrerande bildmaterial.

Fotografi är särskilt utsatt. Bilder måste vara synliga online för att fotografer ska kunna få uppdrag, marknadsföra sig, licensiera bilder, bli krediterade och delta i det offentliga samtalet. Samma synlighet gör bilder enkla att skrapa, kopiera, rensa från metadata, lägga in i dataset och återanvända utan fotografens vetskap. När fotografier behandlas som ”data” försvinner lätt personen bakom bilden – och de yrkesmässiga förutsättningar som gör bilden möjlig.

Kommissionens princip om att AI ska komplettera och inte ersätta mänsklig kreativitet måste därför få praktisk betydelse. Den bör påverka offentlig finansiering, upphandling, utbildning och vägledning till myndigheter, kommuner och offentligt finansierade kulturinstitutioner. Det offentliga är en viktig beställare och användare av fotografi. Offentliga medel bör inte bidra till att beställd fotografi ersätts av syntetiska substitut i sammanhang där dokumentation, tillit, kulturminne, konstnärliga val och en verklig koppling till människor och platser är centrala.

Det behövs också kunskapshöjande åtgärder riktade inte bara till fotografer, utan även till beställare, användare och utvecklare. Det handlar om upphovsrätt, licensiering, metadata, bildens ursprung och historik samt avtalsmässiga skyddsåtgärder. Många problem uppstår redan i beställningsledet: bilder laddas upp i AI-tjänster för bearbetning, används som referensmaterial eller matas in i system utan att någon har kontrollerat om rättigheterna tillåter det. Där behövs tydlig vägledning.

Strategin måste stärka synligheten för mänskligt upphovspersonskap. Om politiken kräver transparens för AI-genererat eller väsentligt AI-manipulerat innehåll, måste den också stödja synligheten för mänskligt skapade verk. För fotografi innebär det att namnangivelse, rättighetsinformation och metadata måste respekteras och bevaras genom hela den digitala kedjan.

Det måste också bli lättare att skilja mellan autentiskt fotografi, AI-assisterad redigering, väsentlig AI-manipulation och helt AI-genererade bilder. Detta är inte bara en upphovsrättslig fråga. Det handlar om förtroende för journalistik, arkiv, kulturarv och fotografiets dokumentära och bevismässiga värde. Ett fotografi används ofta just därför att det har en koppling till en verklig person, plats, händelse eller tidpunkt.

SFF vill också betona att AI-strategin måste samordnas med översynen av DSM-direktivet. Användning av skyddade fotografier för träning och utveckling av kommersiella generativa AI-system kräver rättslig klarhet, tillstånd, transparens och ersättning. Vetenskaplig forskning, bevarande och kulturarvsändamål måste hållas tydligt åtskilda från efterföljande kommersiellt utnyttjande. Ett undantag för ett särskilt allmänintresse får inte bli en grund för obegränsad kommersiell användning.

AI-tjänster måste också ta ansvar för att inte möjliggöra eller bygga på otillåten användning av skyddat material. Det gäller även när tredje parts fotografier används som prompter, referensbilder, stilunderlag eller träningsmaterial utan nödvändiga rättigheter. AI-system får inte skapa ett rättsligt tomrum där etablerade ensamrätter i praktiken upphör att gälla.

Enskilda fotografer kan inte förväntas övervaka storskalig AI-träning, upptäcka dolda användningar eller förhandla med globala teknikbolag på lika villkor. Strategin måste därför stödja fungerande licensieringsmodeller, tillgänglig rättshävdelse och möjlighet för yrkesorganisationer att bistå sina medlemmar, ta fram vägledning och samla praktisk kunskap. Rättigheter som inte kan användas i praktiken ger inget verkligt skydd.

De ekonomiska effekterna behöver följas upp sektor för sektor. För fotografer bör man särskilt titta på förlorade uppdrag, minskad arkivlicensiering, pressade arvoden, borttagen metadata, AI-genererade bilder i offentlig kommunikation och reklam samt hur utvecklingen påverkar unga fotografer som ska in i yrket.

En europeisk AI-strategi får inte behandla kultur som råmaterial för teknikutveckling. Den måste säkerställa att tekniken tjänar kulturen, att upphovspersoner förblir synliga och att fotografer även framöver kan skapa, licensiera och få betalt för professionellt arbete.