Samtidigt som regeringen går ut med att kulturella och kreativa näringar är en ny basnäring, startas utredningar om hur de institutioner som utgör en infrastruktur för denna basnäring ska kunna effektiviseras: Först en föreslagen sammanslagning av Statens Kulturråd och Konstnärsnämnden, nu en sammanslagning av tre myndigheter med mycket olika uppdrag inom det bildkonstnärliga området. 

En sammanslagning riskerar att negativt påverka istället för att positivt utveckla fotografi, konst, design, arkitektur. Riskerna med en snabb sammanslagning utan djupare analys av eventuella effekter för kultursektorn och konstnärerna anser vi bör värderas högre än eventuella administrativa och ekonomiska effektivitetsvinster – vilka utredaren i sin redovisning dessutom pekar på är begränsade. Givet avsaknaden av lärdomar, konsekvens- och riskanalyser från liknande sammanslagningar anser vi att utredningen utgör ett bristfälligt beslutsunderlag och vi hoppas att regeringen väljer att avstå från beslut om en sammanslagning innan dessa kunskapshål fyllts.

I vårt remissvar fokuserar vi särskilt på Fotografiska Museet som mellan 1971-1998 en fristående avdelning inom Moderna Museet, på ett liknande sätt som det som utredningen föreslår för ArkDes och Statens Konstråd.  Vi anser att fotografi med tiden, fått en marginaliserad ställning inom Moderna Museet, framför allt efter 1998 då beslutet togs att vid inflytten till det nya museet låta fotografisamlingen bli en integrerad del av Moderna Museets samling och Fotografisk Museet därmed upphörde. Med den struktur som utredningen föreslår, är risken överhängande att ArkDes och Statens Konstråd efter en tid kommer att gå samma öde till mötes. 

Givet den ställning fotografin har som bildmedium i dagens samhälle kan vi inte med gott samvete ställa oss bakom ett förslag som riskerar att ytterligare försvaga området, när det snarare är önskvärt en motsatt utveckling.

Läs hela vårt yttrande här.