Våld, hot och trakasserier mot journalister  och bildjournalister är ett allvarligt problem. Digitaliseringen har bidragit till att öka omfattningen av hat och hot. Sådana angrepp är inte bara riktade mot den som utsätts för brottet utan i förlängningen även mot det demokratiska samhället. Det straffrättsliga skyddet för journalister och andra samhällsnyttiga funktioner måste därför vara ändamålsenligt och starkt. 

I maj 2020 tillsattes en utredning i frågan av dåvarande regering och igår presenterades en proposition som föreslår att det ska införas en särskild straffskärpningsgrund för brott som begåtts mot en person på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. Det förstärkta skyddet ska omfatta brott mot exempelvis reportrar, korrespondenter, bildjournalister eller ledarskribenter som är verksamma vid ett massmedieföretag eller journalister som arbetar på frilansbasis för sådana företag.  

-Vi ser positivt på detta och framför allt att regeringen hörsammat att frilansare ska omfattas, en fråga som flera remissinstanser lyft, säger SFF:s ordförande Paulina Holmgren.

Avgörande är om journalisten, eller för vår del bildjournalisten, yrkesmässigt använt sin yttrandefrihet och det anser vi vara rimligt – inte om den varit anställd vid ett massmedieföretag. 

Propositionen klargör också att det bör sakna betydelse om det är fråga om journalistik genom tryckt skrift, internet, tv eller radio. Avgränsningen till yrkesmässigt bedriven nyhetsförmedling eller annan journalistik innebär emellertid att verksamhet i sociala medier eller på webbplatser utan koppling till massmedieföretag, normalt faller utanför tillämpningsområdet.  

 Läs mer på regeringen.se.