Fotoförfattarna | 22 Febr 2024 | SFF

Hej Felicia Andersson! Mottagare av Fotoförfattarnas Uppsatsstipendium

Vid månadsskiftet var det dags att dela ut Fotoförfattarnas Uppsatsstipendium för första gången – och vi passade på att ställa några frågor till stipendiaten Felicia Andersson.  

Hej Felicia Andersson! Mottagare av Fotoförfattarnas Uppsatsstipendium

Foto: Privat

Du nämner att fokus i din masteruppsats är att undersöka vidare hur ”udda” nutida samlingar av visuellt material, som fanzine, broschyrer eller kataloger katalogiseras. Kan du berätta kort om hur det kan se ut?
  

Katalogisering på bibliotek handlar om att beskriva en publikation med målet att användare av katalogen ska kunna hitta den bland mängden av material i samlingarna. Det går att djupkatalogisera med i princip hur mycket detaljer som helst, men oftast har biblioteken en praxis för hur mycket information som är tillräcklig och håller sig till den. Det blir ibland knepigt när den standard som utarbetats för skön- och facklitteratur appliceras på visuellt material. Mycket information går förlorad, och detaljer som för en konstnär eller forskare är av stor relevans utelämnas. Det kan handla om innehåll i ett fanzine, exempelvis dokumentation av en spelning, eller om fysiska detaljer som bindning och material i en artists’ book. Många engagerade bibliotekarier och katalogisatörer arbetar aktivt med de här frågorna, men generellt kan visuellt material komma lite i skymundan på biblioteken.

Har du själv upplevt det svårt att hitta visuella publikationer som fotoböcker eller fanzine på biblioteken?

Ja! Det är så bra när bibliotek aktivt skyltar med konstböcker. Tyvärr är det vanligt att böcker med visuellt material behandlas styvmoderligt, då de inte lånas i någon högre utsträckning. I bibliotekskatalogerna blir de ofta ganska ointressanta då bilder är svåra att översätta till koncis text. Det är kanske inte ett problem om man vet vad det är man söker, men för nya upptäckter behöver biblioteken underlätta för planlöst bläddrande. Jag lånar sällan hem konst- och fotoböcker, dels då de kan väga rätt mycket, dels för att det ibland är tillräckligt att titta och läsa på plats, lite som en utställning light. Om många gör så, blir bibliotekens statistik missvisande om den baseras på uppgifter om cirkulation av ett visst exemplar, vilken den ofta gör. Jag borde börja låna material som jag tänker läsa på plats, för statistikens skull. Den är ofta underlag för viktiga beslut om resurser.

Har du någon fotobok du är extra förtjust i? Flera?  

Mary Ellen Mark – Ward 81 (1979)
Cindy Sherman – Clowns (2004)
Annika Elisabeth von Hausswolff – It All Ends with a New Beginning (2013)

—–

Felicia Andersson skriver sin masteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap, masterprogrammet i ABM vid Uppsala universitet. 

Fotoförfattarnas Uppsatsstipendium riktar sig specifikt till dig som utbildar dig till bibliotekarie, arkivarie, museolog eller konstvetare men kan sökas av alla studenter som skriver en masteruppsats som berör ämnet den svenska fotoboken.  Stipendiet kan sökas två gånger per år och nästa tillfälle att ansöka infaller 1 april – 1 maj 2024. Läs mer här.