Det fanns alltså flera nyheter som skulle ha släppts under 2011, men där företagen fick prioritera om sin verksamhet. Men det tog man igen med bra marginal under föregående år. 

De kameror som väckte störst intresse bland yrkesfotograferna var inte de renodlade proffsmodellerna, utan snarare de kameror som befinner sig i segmentet strax under dessa modeller. Det är inte Hasselblad H5D, PhaseOne 645DF, Nikon D4 och Canon EOS-1D X som har diskuterats, snarare Nikon D800 och Canon 5D mkIII. Året har också visat att »pixelracet« inte är över. I och med introduktionen av en kamera med 36 MP har Nikon och Sony visat att det går att ta fram kameror som ger högre bildkvalitet genom att använda en sensor med flera pixlar.  

Vad kan vi förvänta oss av innevarande år? I det mer avancerade segmentet lever idag kameramodeller längre tid än tidigare. Det finns helt enkelt inte så stora möjligheter till snabba och drastiska förbättringar som det fanns i digitalkamerornas barndom. Jag tror inte att vi får se radikala uppdateringar av de befintliga kameramodellerna. 

Finns det då någon ny kamera runt hörnet, en kamera som inte använder sig av de tekniska lösningar som vi sett utvecklas under de senaste 20 åren? Den sensorteknik som jag överraskats mest av under 2012 är Foveon-sensorn. Foveon-sensorn bygger på att alla pixlar är känsliga för alla färger, den kräver alltså inte någon Bayer-filtrering. Tekniken är långt ifrån ny, men de kameror som använts Foveon-sensorer har ofta haft stora brister. Även idag har de kameror som Sigma lanserar med denna sensor en hel del att önska jämfört med konkurrenternas. Men vid fotografering vid låga ISO-tal och under bra ljusförhållanden blir slutresultatet filer med extremt hög upplösning. 

Denna sensor visar att det finns alternativa lösningar för tillverkarna. Att det pågår forskning på liknande lösningar visar inte minst patentansökningar som de stora tillverkarna har gjort. Är tekniken så mogen så att kameratillverkarna vågar att använda sig dessa nya sensorer?