Håkan Berg, november 2011
Stipendieveckor i Kavalla. Det blev inte som jag trodde.
Jag skulle ha den sista perioden som inte var slut förrän lång in i november. Därför såg jag i min föreställningsvärld mig själv gående i en grå och lite kall och regnig stad vid medelhavet. Jag har inte tidigare varit i norra Grekland. Men…första veckan var min fru med. Vi hade varje dag det skönaste sommarväder och turistade på att alla intressanta platser i omgivningarna. Om vi inte reste ut låg vi på sandstranden i skönaste solsken.
Jag har förstått att de sevärdheter som finns är väl beskrivna i andra rapporter och avstår från att beskriva dem. Andra veckan kom det väder som jag befarade. Då hade Christina rest hem och jag skulle ägna mig åt att måla akvarell som jag angett i min ansökan.
Jag satt på rummet i Kavalla med papper färg och penslar. Jag målade på de foton jag tagit som jag hade i datorn. Försökte jag måla direkt av naturen blir det mest skräp. Men det gick oväntat bra. Dessutom visade det sig att Carita Schmidt, intendent i Kavallahuset var konstnär och konstpedagog. Hon bjöd på handledning i mina ansträngningar som var både charmig och konkret.
Så sista dan på min vistelse hade jag vernissage för de gäster som bodde i Kavallahuset samtidigt. Vernissagen övergick i en glad middag.
Det blev inte som jag trodde – det blev mycket bättre.
Och tack för stipendiet.
Göteborg i januari 2012
Håkan Berg