7 Mars 2016 | Stefan Ohlsson

Använd svartvitt för bättre färg

Sedan CS3 har Photoshop haft ett speciellt justeringslager, avsett för att göra om bilder från färg till svartvitt. Genom att styra hur mycket information som hämtas från respektive färgkanal kan man styra vilken gråton som respektive färg får när den konverteras.

Använd svartvitt för bättre färg Lagerpanelen

Genom att använda den pipett som finns i denna panel är det enkelt att klicka på en färg i bilden och sedan dra åt vänster för att mörka ner gråtonen, åt höger för att göra den ljusare. Vi kan alltså simulera samma utseende på våra svartvita bilder som när man använde gula, gröngula, röda eller orange filter på objektiven.  

Men det är inte bara för svartvita bilder som jag använder detta justeringslager. Även när jag vill påverka färgernas ljushet är ett svartvitt justeringslager en enkel och bra metod.

För att korrigera ljusheten på en färg skapar du först ett sådant justeringslager. Ändra sedan blandningsläget på detta lager genom att klicka på ordet »Normal« i lagerpanelens övre vänstra hörn. I den meny som då öppnas skrollar du ner till »Luminiscens«. Lagret kommer då inte längre att påverka bildens färg, utan bara ljusheten. Trots att du har ett justeringslager för att göra om bilden till svartvitt är den nu fortfarande en färgbild.

Aktivera sedan pipetten som du hittar i det övre vänstra hörnet och klick-dra sedan på den färg i bilden som du vill mörka ner eller lätta upp. Du ser direkt hur färgens ljushet ändras. Återigen, drar du åt vänster blir färgen mörkare, drar du åt höger blir färgen ljusare. Du kan göra kraftiga justeringar av färgernas ljushet utan att det går ut över kvaliteten på bilden.  

I den bild som jag visar här har jag skapat två sådana lager. Ett lager mörkar ner blått och cyan, det andra lagret lättar upp de gula färgerna. På detta sätt kan jag enkelt kontrollera bildens kontrast och styra betraktarens blick mot flickan i gult, som annars blev alldeles för mörk.

Bildens utseende före att ljusheten justerades...

och efter.

I denna bild har jag också använt två övertoningsmasker för att balansera bildens utseende. Övertoningsmasker eller gradientmasker är ett utmärkt verktyg när man har bilder som är ljusare/mörkare på en sida av bilden. Det kan vara en himmel som känns omotiverat ljus på en sida, det kan vara en fond som har blivit ojämnt belyst. I detta fall var den vänstra sidan av bilden så pass mycket mörkare att bilden kändes obalanserad.  

Här gjorde jag ett kurvlager som lättade upp hela bilden. Sedan valde jag övertoningsverktyget, såg till att det var den linjära övertoningen som var vald i min alternativlist och att det var en toning från förgrundsfärg till bakgrundsfärg. Till slut valde jag svart som förgrundsfärg och vitt som bakgrundsfärg.  

För att begränsa min upplättning till bildens vänstra del klickade jag något till vänster om mitten av bilden och drog sedan markören till bildens vänsterkant under det att jag höll musknappen nedtryckt. I lagerpanelen syns då hur det skapas en övertoning i maskfönstret.  

Effekten av min upplättning och min mask blir att bildens högra del inte påverkas alls. Längre åt vänster blir bilden allt ljusare. Det är just denna gradvisa förändring av bilden som är så effektiv. Det blir aldrig några abrupta övergångar mellan påverkade och icke-påverkade partier.

Jag avslutade bearbetningen av denna bild med ytterligare ett övertoningslager. Återigen skapade jag ett kurvjusteringslager som mörkade ner bilden. Återigen valde jag övertoningsverktyget med samma inställningar som för mitt förra lager, men med ett undantag. Jag bytte från den linjära till den radiella övertoningen.  

Detta är alternativlistens utseende när jag skapade den första övertoningen. För den andra övertoningen klickade jag på den andra symbolen i raden för övertoningens utseende.

Till slut klickade jag i mitten av bilden och, med musknappen nedtryckt, drog jag markören längst ner till ett av bildhörnen. Min mask blev en rund toning, svart i mitten och vit längst ut i hörnen. Min nedmörkning av bilden blev nu som starkast i bildens kanter och avtog sedan alltmer i bildens centrum. Genom denna vinjettering fick jag en förstärkt fokus på flickan i mitten av bilden.