Upphovsrätt + rörlig bild = sant
Förbundet får många frågor om rörligt bildmaterial. Vi har ställt några frågor till SFFs jurist Malin Edin om vilka juridiska rättigheter du har som fotograf när du arbetar med rörlig bild.
Foto: Jenny Gustafsson
Vad är ett filmverk?
En film behöver inte, till skillnad från vad många tror, vara en traditionell spelfilm för att anses vara ett filmverk i upphovsrättslagens mening. I princip omfattas alla produktioner bestående av inspelade rörliga bilder med eller utan åtföljande ljud av skyddet för filmverk, under förutsättning att de uppnår verkshöjd. Även reklamfilmer, kortfilmer, reportage- och journalfilmer och dylikt kan alltså utgöra filmverk i upphovsrättslagens mening.
Om min rörliga bild inte är ett filmverk, har den då inget skydd?
Jo, det har den. I upphovsrättslagen finns ett så kallat producentskydd, som i mycket liknar skyddet för fotografiska bilder. Producentskyddet ger framställare av upptagningar av rörliga bilder (det vill säga fotografer) ett självständigt skydd som gäller även om den rörliga bilden inte har tillräcklig verkshöjd för att anses utgöra ett filmverk. Det innebär att till och med en enkel mobilfilm som är framställd utan någon särskild eftertanke eller planering kan omfattas av upphovsrättslagens skydd. Producentskyddet omfattar i princip samma rättigheter som gäller för filmverk, undantaget skyddstiden som är något kortare.
Får någon använda stillbilder från min rörliga bild utan min tillåtelse?
Nej. Du som fotograf har inte bara skydd för den rörliga bilden som helhet, utan även för de stillbilder som den rörliga bilden utgörs av. Dessa skyddas antingen som fotografiska verk eller fotografiska bilder, beroende på om stillbilderna anses ha verkshöjd eller inte. Fotografens tillstånd krävs därför i princip alltid för att få använda stillbilder från en rörlig bild.
Finns det några mallar för avtal inom rörlig bild på SFFs webbplats?
De avtalsmallar förbundet tillhandahåller är tillämpliga även på rörligt material, du hittar mallarna här.
