Sven
Peter de Ru
Lotta Jonson efterord
Journal

DET RÖDA huset med vita knutar ligger alldeles intill vattnet, med skogen i ryggen, flaggstång i centrum och båt vid bryggan. Det kunde vara en dröm för vilken sommarstugespekulant som helst. Men vid närmare beskådande ser man att det här inte är en idyllisk tillflyktsort för någon rik stockholmsfamilj, utan ett hem där tiden ostört skavt och tärt. Ett gammaldags hem där ordning och reda fått stå tillbaka för andra behov. Svens gamla hus i Boda by i Stockholms skärgård byggdes av hans pappa på 1920-talet. Nu har Peter de Ru dokumenterat Sven, hans liv och hus.

Sven är 88 år. När han växte upp var det bistra tider så efter sex år i skolan slutade han för att hjälpa till med försörjningen. Han arbetade där det behövdes – i skogen, med fisket och jordbruket och senare renoverade han eller byggde hus till sommargästerna. Hela sitt liv har han bott i det röda huset.

Det är sjabbigt, lortigt och råder en ytlig oreda i huset med saker huller om buller, men här finns också prydlighet och tecken både på noggrannhet och omtänksamhet. Fisknäten lagas och tas om hand liksom katterna och äpplena. Och småfåglarna får sitt. de Ru skildrar ett liv i utkanten av vår tid, men också en man som tycks vara till freds med sitt liv.

Det leder tankarna till min egen Sven, en avlägsen släkting vars förfallna gamla gård vi besökte i Dalarna varje sommar fram till hans död. Gården låg en bit ifrån landsvägen och ännu en bit ifrån sjön, som man förr kunde se från köksfönstret. Men skogen tog utsikten och utsläppen gjorde slut på fisken. Trädgården var gårdens hjärta och sista gången vi satt där med kaffe och kanelbullar undrade vi just vad som skulle hända sen. Det var tomt efter honom, men också efter det han representerade – en livsstil och ett förhållningssätt. Något som jag kan känna igen hos de Rus Sven.

de Ru porträtterar Sven och hans närmaste miljö under alla årstider och han gör det med en stor portion värme, utan sentimentalitet. De okonstlade bilderna rymmer också ett slags jordnära, finstämd poesi. En berättelse om ett liv i väntan på att andra tider tar vid.

EVA DANDANELLE