En miljon kronor vill fotografen Göran Broberg ha för Mästerverket, det verk han ställer ut på Liljevalchs vårsalong våren 2022. Porträttet föreställer en ung blond man iförd tajta, rosa kortbyxor och vita snörkängor som står utomhus framför en så kallad green screen. Mannen är aktiv inom svensk wrestling och hans artistnamn är just Mästerverket.  Bilden är tagen med en analog Hasselbladskamera. Slår man till och köper verket får man förutom negativet och printen även äganderätten till en NFT. Göran Broberg säger sig vilja undersöka hur ny teknik förändrar förutsättningarna för att skapa konst.

Foto: Mattias Bardå

– Det är ett nytt begrepp och därför skrämmande. Och det finns ingen vägvisare.  Men jag ser det helt klart som en ny kanal för konstnärer, det sätter in begreppet konst i ett helt nytt perspektiv. I vår nuvarande digitala, globala värld delar vi allt i hela världen. Nu finns ett nytt sätt att skapa ett digitalt unikum som kan köpas och säljas. Det mesta som görs är skräp förstås men ett par procent kommer att hålla i kvalitet, tror jag. Jag tror vi ser början på något nytt. Varför inte jämföra med dadaismen och Duchamps urinoar? Eller sextiotalets popkonst som inte ansågs vara konst, men som nu hänger på våra museer. Rauschenbergs get för att ta ett exempel, säger han.

Foto: Bukowskis

Marcus Kinge, specialist inom grafik och konst på Bukowskis, är inne på samma linje när han i ett mejl skriver att NFT har öppnat upp möjligheten för en ny generation konstnärer och samlare att träda in på konstmarknaden. ”Då våra liv och det offentliga rummet allt mer tar plats i den digitala världen är det naturligt att konsten även söker sig dit. NFT öppnar upp för konstnärer som arbetar med digital konst att säkerställa proveniensen och vad som i dag kan klassas som ett original”.

Det har stått en hel del i medierna om NFT i på sistone. Men vad är det? Non-fungible tokens bygger på samma blockkedjeteknik som bitcoin. Det är en teknik som appliceras på en mängd områden i dag, inte bara på digitala bilder.

När det kommer till det digitala fotografiet, filmen, illustrationen etcetera skapas en validering i blockkedjan som försäkrar föremålets äkthet, skapare och ägare. Bilden behöver inte vara ett unikum men dess NFT är det.

Vi vet förstås att internet möjliggjorde att man med ett högerklick kan ladda ned digitala bilder från nätet utan att upphovspersonen har något att säga till om. NFT ger ägaren något som inte kan kopieras online: ett unikt ägarskap. Vi kan alla ha Picasso-affischer hemma på väggen men det finns ett original någonstans som någon äger. I fallet NFT finns ägarbeviset i en blockkedja.

Foto: Johan Wingborg

Men enligt Mikael Lindquist, forskare i tillämpad it vid Göteborgs universitet, så är NFT:s exklusivitet bedräglig. I teorin går det nämligen att skapa flera NFT:er till samma bild inuti olika NFT-marknadsplatser/blockkedjor. 

– Ägarbeviset definieras inom den specifika NFT-marknadsplatsen och blir därför begränsat till den, säger han.

En annan aspekt är att en NFT kan anbringas på en kopia i stället för ett original.

– Och om en NFT även kan skapas till stulna bilder då kan man ju luras att köpa något som man tror är originalet. Äktheten hos ett underliggande original garanteras inte med en NFT.

Beeples kollage-”Everydays The First-5000 Days” såldes
på Christies för 587 miljoner förra året.

Hajp säger många, obegripligt och abstrakt säger ännu fler, extremt låg verkshöjd säger jag. Men faktum är att förra vintern sålde auktionsfirman Christie’s en jpg av konstnären Beeple för 587 miljoner svenska kronor, det tredje högsta auktionspriset någonsin för en nu levande konstnärs verk. Verket Everydays: the first 5 000 days är ett kollage av Beeples/Mike Winkelmanns 5 000 första Instagrambilder. Köparen var Vignesh Sundaresan, vd för Portkey Technologies och bitcoinmiljardär och kryptoinvesterare.

Kryptovalutor är för många av oss abstrakta värden, men abstraktion är i sig inget nytt inom ekonomin. Och det är svårt att värdera saker som inte har en ekonomisk historia utan bara en framtid. Det finns inga regler för värderingen.

Foto: Ståle Stenslie

Palle Dahlstedt, professor i interaktionsdesign vid Göteborgs universitet, följer debatten kring NFT-konst.

– Jag är inte jätteentusiastisk utan ser det snarast som en ny hajp i uppmärksamhetsekonomin. Men det är intressant att följa debatten och det finns roliga teorier kring det. Exempelvis att NFT skulle vara en scam som konstnärer hittat på för att lura konstetablissemanget. Det jag ser som positivt är att NFT kan användas som ett medium för konstnärliga experiment, men då är det inte ett digitalt konstverk som är materialet utan konceptuella frågor kring upphovsrätt och exklusivitet, säger han.

Foto: Jann Lippka

Katarina Renman Claesson, förbundsjurist på KRO, har undersökt vilka juridiska konsekvenser den nya tekniken kan få.

– Vi känner till att det förekommer NFT:er som bygger på olovliga kopior. Någon tog till exempel bilder från en konstnärs Instagramkonto, tillverkade NFT:er knutna till dessa och laddade upp dem på Open Sea för att sälja, säger hon.

Upphovspersonen som drabbades fick själv anmäla att det var olovliga kopior. Open Sea har i vissa fall plockat bort olovliga kopior men inte alltid, enligt Renman Claesson. En annan marknadsplats för NFT:er, Deviant Art, började använda AI för att säkerställa att inte stulna bilder laddades upp.

Vid en genomgång av båda plattformarna Open Sea och Deviant Art verkar det mest vara anime, fantasy, aphuvuden och katter som köps och sälj. Jag får ”barn och samlarkort”-vibbar snarare än ”vuxen och konst”-vibbar. Men där barnen är i dag och leker kanske konstmarknaden är i morgon?

Är det så att den aktör som tar upphovsrätten på allvar kan bli en vinnare inom NFT eftersom de då kan attrahera vuxna, professionella bildskapare? Vad tror juristen?

Katarina Renman Claesson nämner att det i USA redan nu finns ett mer uttalat ansvar för plattformar att ta bort material men att det nya DSM-direktivet kan stärka det i Europa.

– Plattformar med upphovsrättskontroll kan bli vinnare och slippa eventuella skadestånd ifall de skulle medverka till upphovsrättsintrång. Men en bra sak med NFT – om den tillverkas av upphovspersonen eller med tillstånd från denna – är det så kallade ”smarta kontrakt” som medföljer. I metadatan kan man själv skriva in villkoren för försäljning. Det ger en möjlighet att skriva in en automatisk rätt till viss procentuell ersättning av försäljningspriset varje gång NFT:en säljs, säger hon.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

– Ny teknik är en sak men juridiska problem uppstår först när man begår olagliga handlingar, säger SFF:s jurist Thomas Riesler. Nästan allt kan ju användas både legalt och illegalt: en kofot till att öppna en låda eller att bryta upp en dörr vid ett inbrott; en bil att skjutsa barnen till förskolan eller som flyktbil vid ett bankrån. Att bitcoin eller NFT kan användas till något brottsligt är ingen invändning mot den nya tekniken i sig, säger han.

Kan det då vara en fördel för upphovsmän att börja skapa NFT:er till sina digitala filer?

– Ja, med tekniken kan du verkligen bevisa att det exemplaret som du säljer är originalet eller ett av originalen och att alla andra som finns är kopior. Det kan förstås vara en fördel, förutsatt att du är pålitlig som NFT-utgivare, säger Thomas Riesler.

Men innan vi sjunger NFT-evangelistiska lov i alltför glada tonarter bör vi vara medvetna om det koldioxidavtryck den nya tekniken medför. I en artikel i den oberoende nättidskriften The Conversation skriver Peter Howson, lektor i internationell utveckling vid Northumbria University, om NFT-valutan ethereum. Enligt honom använder ethereum 31 terawattimmar (TWh) elektricitet per år, vilket är lika mycket som vad hela Nigeria förbrukar. 

Och just hållbarhetsaspekten har fått flera digitala konstnärer att tänka sig för.  Joanie Lemercier, en fransk konstnär, återtog exempelvis försäljningen av sex verk efter att ha räknat på energikostnaden. Försäljningen som skulle tagit 10 sekunder förbrukade lika mycket energi som konstnärens studio gjorde under två år. Men vilka klimatavtryck olika konstformer skapar får bli ämne för en annan artikel.

Jenny Morelli

Fakta:
NFT är ett digitalt ägarbevis som finns i en blockkedja. En blockkedja ett slags distribuerad loggbok (Distributed Ledger Technology) som ingen kontrollerar, alla kan läsa och ingen kan sudda eller ändra i, i efterhand. Till skillnad från Bitcoin är en NFT unik och ej utbytbar.

Nästan vad som helst kan kopplas till en NFT. Exempelvis sålde Twitters vd Jack Dorsey sin allra första tweet för 2,9 miljoner dollar.

NFT har funnits sedan 2017 då det första lite större experimentet lanserades med CryptoKitties. Då var värdet på ett sådant »samlarkort« 60 USD.

Några aktörer på NFT-marknaden: Open Sea, Coinbase, Deviant Art och Rarible.
Hicetnunc.xyz och Nifty Gateway säger sig satsa på en hållbar NFT-utveckling.

Så här gjorde jag när jag kopplade en NFT till en jpg:

Jag satte upp en digital plånbok på Metamask där jag laddade ned ett tillägg till Chrome. Jag skapade ett konto på rarible.com och laddade upp en jpg. Där kan man sälja NFT:er utan att själv först investera i ethereum. Ännu har ingen budat på min jpg som alltså fortfarande är osåld. Se mer