Efter debatten kring utställningen Metamorfoser bjöd Nordiska museet in SFF till ett möte för att diskutera hur man gemensamt kan ta arbetet framåt och skapa bättre långsiktiga förutsättningar för fotografi som kulturarv.

– Det var en mycket god ton under hela vårt möte. Vi har ju ett tydligt gemensamt mål, nämligen att stärka och långsiktigt säkra det fotografiska kulturarvet för framtiden, säger Lena Granefelt, ledamot i SFF:s styrelse.

SFF representerades av Lena Granefelt och ordförande Jonas Berg. Från Nordiska museet deltog vd Sanne Houby-Nielsen, samt Sven Rentzhog och Fredrik Svanberg.

– Det var ett mycket givande samtal. Vi ser nu framåt mot nästa steg – mot en nationell strategi med tydlig ansvarsfördelning och resurser för att kunna ta detta ansvar, säger SFF:s ordförande Jonas Berg.

Jonas Berg och Lena Granefelt. Foto: Sven Rentzhog

Bakgrund
Den 19 oktober publicerade SFF:s styrelse ett debattinlägg med synpunkter på hur det fotografiska kulturarvet behandlas i utställningen Metamorfoser.

Nordiska museets svar på debattinlägget:
Vi på Nordiska museet vill tacka för det engagemang som SFF:s styrelse visar för det fotografiska kulturarvet – ett engagemang vi delar. Vi välkomnar en öppen dialog om hur vi bäst bevarar, tillgängliggör och tolkar våra samlingar.

Utställningen Metamorfoser är en del av Nordiska ögonblick – en större permanent utställningssatsning på fotografi, där Nordiska museets omfattande fotografiska samlingar presenteras i växlande utställningar. Här lyfter vi fram det fotografiska kulturarv som museet förvaltar. Den tillfälliga utställningen Metamorfoser är ett konstnärligt och poetiskt försök att ge röst åt fotografier som påverkats av tidens gång, kemiska processer – och ja, även av skador som uppstått eller förvärrats i samband med en vattenläcka. Vi har valt att inte dölja detta, utan att lyfta fram bilderna som de är: förändrade, fragmenterade, men fortfarande bärande på berättelser. Dock ska tilläggas att det bara är en ytterst liten del av museets fotosamlingar som påverkades av den kommunala vattenläckan 2021, som blev upptakten till räddningsprojektet 100 000 Bildminnen. Av de 100 000 bilderna är det ett hundratal negativ som blev märkbart påverkade. Alla bilderna konserverades och digitaliserade.

Vi ser inte Metamorfoser som en försköning av misstag, utan som ett sätt att ge plats åt bildens kraft, reflektion kring minne, förlust och det materiella kulturarvets sårbarhet. Utställningen är också ett sätt att synliggöra samlingarnas tillstånd och väcka samtal om hur vi som samhälle prioriterar fotografi som medium.

Det är korrekt att museet – liksom många andra kulturarvsinstitutioner i landet – under lång tid haft utmaningar med förvaringsmiljöer, något vi varit öppna med och arbetar aktivt för att förbättra. Vi har under de senaste åren tagit viktiga steg mot bättre digitalisering och långsiktigt bevarande.

De senaste åren har Nordiska museet digitaliserat cirka 180 000 foton och i år digitaliseras och tillgängliggörs ytterligare cirka 15 000 fotografier tack vare extra medel i regeringens budget för 2025. Mindre delar av de digitaliserade samlingarna kommer att visas i Nordiska ögonblick. Det material som är upphovsrättsligt- och etiskt möjligt görs successivt tillgängligt via Digitalt museum.

Vi delar SFF:s uppfattning att Sverige behöver ta ett större nationellt ansvar för det fotografiska kulturarvet. Ett statligt initiativ för att säkra resurser, kompetens och samordning vore ett viktigt steg framåt – och vi ställer oss gärna bakom en sådan utredning.

Fotografier är inte bara bilder – de är minnen, identiteter och historia. Vi vill fortsätta arbeta tillsammans med fotografer, forskare, arkiv, museer och organisationer för att stärka fotografins plats i kulturarvet.

Lena Granefelt, SFF, svarar Nordiska museet:
Det är glädjande att vi delar samma ambitioner, och vi värdesätter den öppna och tydliga dialogen. Tillsammans arbetar vi vidare för att förutsättningar för att fotografins kulturarv ska bevaras och utvecklas långsiktigt.