Krister Hägglund: "Lux"
Vi älskar verkligen våra ljusslingor.
Och LED tekniken har gjort att vi kan frossa i ljus. Men vad hjälper det?
Hur vi är försöker betvinga vår mörka årstid så slutar det oftast i en liten tafflig lampsamling i ett hörn i trädgården. En del ger sig tusan på att LYSA UPP! Men bara något tiotal meter utanför tomtgränsen bäddar det svarta täcket landet i ett dystert men försonande dunkel.
Hägglund skriver i en avslutande text att det är ”de skruttiga julljusen” han tycker bäst om. Och man vill bara hålla med. De små blå slingor vid Oxbärsvägen i Umeå som bara förmår lysa upp några cyklar och en trädgårdsslang eller den lilla ensamma vita ljusslingan mellan två buskar på Selmedalsvägen i Hägersten. Där finns ett slags hopp om ljusare tider.
Men visst blir man också glad över trädgården där hela växthuset lyser och små ljusdekorationer i varje buske lyser upp den ,får man förmoda, bottenfrusna trädgårdsdammen.
Tomas Tidholms text förklarar nordbornas längtan:- ”Mörkret viker aldrig en tum. Men tusen små lampor i slingor lyser upp dess suddiga, omedgörliga yta.”
Fotografi: Krister Hägglund
Text: Krister Hägglund, Thomas Tidholm
Formgivning: Gösta Flemming
Förlag: Journal, 2020
