Lantarbetaren Elof Vadman tar en paus, lutad mot ringvälten mitt ute på åkern. Hästarna står lugnt och inväntar nästa kommando. Han sitter på ett tygstycke men blir ändå på något sätt ett med marken, skorna nerkörda i myllan, benen rakt ut, så där som barn brukar sitta.

Bilden är tagen under andra världskriget, och man kan anta att innehållet i emaljmuggen är kaffesurrogat, gjort på cikoria, ekollon eller maskrosrot. Men det var åtminstone varmt. Bredvid honom står en termos, sannolikt av märket Kokhett, ett av de dominerande fabrikaten vid den här tiden.

Rättslöshet och fattigdom

Fotografiet är taget av Gunnar Lundh och ingår i boken Statarna i bild från 1948. Boken blev en slutpunkt för ett mångårigt arbete av fotografen och författaren Ivar Lo-Johansson, som var initiativtagare till projektet.

Tillsammans reste de runt i Sverige och besökte de stora gårdar och slott som hade årsanställd arbetskraft. En del av lönen betalades ut i kontanter, resten i så kallad stat – naturaförmåner i form av exempelvis bostad och livsmedel. Det förutsattes att man var gift och att hustrun deltog i arbetet, bland annat i mjölkningen. Varje år, under den så kallade slankveckan i slutet av oktober, sades avtalen upp och många tvingades flytta vidare. Rättslösheten och fattigdomen var utbredd. Efter att Svenska Lantarbetarförbundet bildades kunde en annan ordning successivt tvingas fram, och statarsystemet avskaffades 1945.

”Gå förbi artistiskt tilltalande motiv”

Statarna i bild blev den första av fyra sociala fotobildböcker som Ivar Lo-Johansson gav ut. Till varje bok anlitade han någon av dåtidens mest framstående fotografer.

I en nyutgåva från 1977 skrev han: ”Jag kommenderade verkligen dessa mästerfotografer som en furir. De hjälpte mig ändå, ibland kanske mer än de själva ville. De gjorde ofta avkall på sitt konstnärskap och underordnade sig stoff, uppgift och tendens. De fick oavbrutet gå förbi de artistiskt tilltalande motiv som de skulle ha velat ta för att i stället stanna för sådana som syntes dem oartistiska.”

Son till hovfotograf

Gunnar Lundh växte upp i en fotografmiljö – hans far var hovfotografen Peter P. Lundh. Efter studier i Tyskland och Danmark arbetade han som porträttfotograf, men fann det alltför enahanda. I stället kom han att ägna sig åt reportagefotografi och byggde upp ett omfattande bildarkiv med omkring 300 000 negativ, samt en stor samling ämnesordnade fotografier som i dag finns på Nordiska museet.

Han var också en av de första i Sverige att arbeta med småbildsformatet, med sin Leica.