abcdefefhsi
Fotohistoria | 9 Aug 2022 | Björn Axel Johansson

Nils Strindberg och Andrées polarfärd 1897

Långt efter sin död framträdde Nils Strindberg som en av de främsta fotograferna i 1800-talets Sverige. Redan som tonåring var han medlem i Fotografiska föreningen i Stockholm och utvecklade sitt fotografiska kunnande. Senare blev mötet med överingenjör S. A. Andrée en vänd- och slutpunkt i hans liv. 

 

Nils Strindberg och  Andrées polarfärd 1897

Överingenjör Andrée med Nils Strindberg bakom sig och Knut Fraenkel till vänster. De befinner sig i ateljén hos hovfotograf Gösta Florman, Svenska Fotografernas Förbunds förste ordförande. Foto: Gösta Florman

I NOVEMBER 1889 hade Fotografiska föreningen i Stockholm ett sjutiotal medlemmar och Fotografisk Tidskrift redovisade alla namn med titel och gatuadress. Bland professorer, militärer, ingenjörer, artister, fotografer och andra yrkeskategorier fanns två namn utan titel, Erik och Nils Strindberg på Nybrogatan 68.
    Bröderna var föreningens yngsta medlemmar. I följande års förteckning höjdes deras status och den sjuttonårige Nils och hans två år äldre bror noterades som ”Herr”. De var ivriga amatörer och hade uppmuntrats att fotografera av en morbror. Bland annat erbjöd han dem lämplig fotoutrustning och sannolikt såg han också till att tonåringarna vann inträde i Fotografiska föreningen.
    Där fick de förmånen att umgås med en exklusiv och kunnig samling yrkes- och amatörfotografer, bland de främsta i landet. Som medlemmar erhöll bröderna också Fotografisk Tidskrift gratis varje månad med information om de senaste rönen inom den dåtida fotografin.
    Även en annan yngling fanns med i föreningen, den ett par år äldre Gustaf Nordenskiöld. Han var son till den berömde polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld och titulerades i matrikeln som ”Student”.
    Några år senare skulle både Gustaf Nordenskiöld och Nils Strindberg träda fram som mästerliga fotografer, Nordenskiöld i ökenstaden Mesa Verde i Colorado och Strindberg i ett försök att med ballong nå Nordpolen. Båda dog unga, 27 respektive 25 år.                             

NILS STRINDBERG tillhörde en välbeställd familj. Fadern, grosshandlare Oscar Strindberg, var kusin med August Strindberg som också blev fadder för nyfödde Nils. Gossen visade sig ha läshuvud, tog studenten 1890 för att bli filosofie kandidat 1893. I examen ingick fysik, matematik, astronomi, kemi och mekanik.
    Hans intresse för fotografi väcktes tidigt. Med en mindre och handhållen amatörkamera för rullfilm från Kodak fotograferade han familj, släkt och vänner. Under tiden i Fotografiska föreningen fördjupades hans kunskaper. Han fick kontakt med både yrkesfotografer och amatörer som använde fotografi som stödteknik i sin profession, exempelvis inom astronomi och medicin. Han blev också bekant med landets främste fotohandlare, Numa Peterson.
    I mitten av 1890-talet var Nils Strindberg en kunnig och driven fotograf. Han behärskade mörkrummets hemligheter och hade gott handlag med den fotografiska tekniken.

EN VÄND- OCH SLUTPUNKT i unge Strindbergs liv blev mötet med överingenjör Samuel August Andrèe vid Kungl. Patentverket, en pionjär inom svensk ballongflygning och som nu planerade att luftvägen nå Nordpolen. Nils Strindberg valdes ut för att ingå i expeditionen och fick bland annat ansvar för den fotografiska dokumentationen.
    Strindberg förstod att det krävdes särskild utrustning för att fullfölja uppdraget. Han vände sig till en av Fotografiska föreningens medlemmar, fotohandlaren Numa Peterson och hans medarbetare August Westberg. De åtog sig att tillsammans med Strindberg konstruera och bygga en speciell kamera, den mest avancerade som dittills tillverkats i Sverige.
    Den så kallade polarkameran var avsedd att användas både i luften, på marken och ute på isvidderna, handhållen eller på stativ. Negativen var av rullfilmstyp i bildstorlek 13×18 centimeter från Eastman Kodak. Kameran anpassades för fotogrammetri, stereofoto, panoramabilder och så kallade ögonblicks­bilder med kort exponeringstid.


 Inför ballongflygningen från Danskön sommaren 1897 testade Nils Strindberg den fotografiska utrustningen. Mitt i bild arbetar han med polarkameran som här är monterad på stativ. Bildkälla: Tekniska museet

SOMMAREN 1896 gjorde Andrée ett första försök att nå Nordpolen med ballongen Örnen. Nils Strindberg fotodokumenterade avfärden från Sverige, sjöresan till Svalbard och arbetet med det stora ballonghuset inklusive det gasverk som uppfördes på Danskön. Med hjälp av fotogrammetri, som bland annat gav underlag för framställning av kartor, försökte Strindberg också dokumentera omgivningarna med den nya specialkameran.
    Otjänligt väder hindrade dock expeditionens medlemmar att fullfölja sina planer. Året därefter var förutsättningarna bättre och ballongen lyfte med de tre deltagarna Andrèe, Strindberg och Knut Fraenkel. Ballongen med dess besättning försvann dock spårlöst.
    Först trettiotre år senare påträffades deras sista läger på Vitön. Bland den kringspridda utrustningen och männens kvarlevor återfanns bland annat personliga handlingar liksom Strindbergs kamera och ett större antal exponerade negativrullar.


Polarkameran finns idag i Andréeavdelningen på Grenna museum. Kamerahusets ovansida visar en komplicerad konstruktion med bland annat inbyggd kompass. Inför exponering kunde Strindberg ställa in uppgifter om datum, tidpunkt och väderstreck. Värdena registrerades direkt på negativet i kodad form. Foto: Björn Axel Johansson 

DOCENT John Hertzberg vid Kungl. Tekniska Högskolan anförtroddes uppgiften att ta hand om den återfunna kameran och negativmaterialet. Negativen låg i illa medfarna metallkapslar men mot alla odds lyckades Hertzberg framkalla och kopiera närmare ett hundratal av Strindbergs fotografier.
    I november 1930 väckte bilderna stort uppseende i både svensk och utländsk press. Det visade sig att Nils Strindberg var en mycket kompetent fotograf. Trots alla strapatser och umbäranden hade han sorgfälligt fortsatt att skildra männens kamp på isvidderna. Han hade till och med haft kraft att utnyttja specialkamerans möjligheter att ta stereo- och panoramabilder.
    För eftervärlden blev fotografierna en viktig del i rekonstruktionen av expeditionens tragiska slut. De dokumentära bilderna är också något av det märkligaste inom svensk fotografi.   

Björn Axel Johansson


Foto: Nils Strindberg

_________________________________________________________________

Namn: Nils Strindberg (1872-1897)
Verksam som: Fotograf
Läs mer: Martinsson, Tyrone: Nils Strindberg – en biografi om fotografen på Andrées polarexpedition [Historiska Media, 2006]

_________________________________________________________________

FOTOGRAFPORTRÄTT
Artikelserie av Björn Axel Johansson om fotografer som medverkat  i Fotografisk Tidskrift eller varit medlemmar i Fotografiska föreningen respektive Svenska Fotografernas Förbund. Läs mer

__________________________________________________________________

Vi tar vårt fotohistoriska ansvar

Serien med fotohistoriska texter skrivna av fotohistoriker Björn Axel Johansson är en del av ett långsiktigt arbete Svenska Fotografers Förbund bedriver. För oss handlar det om att ta ett konkret ansvar för fotohistorien och gräva där vi själva står, det vill säga i våra egna arkiv. Foto: Björn Axel Johansson. Läs mer