Upphovsrätt
Upphovsrättslagen ger rättsligt skydd till fotografiska verk och fotografiska bilder. Ensamrätten som det upphovsrättsliga skyddet innebär uppstår automatiskt med skapandet utan att du behöver ansöka om någonting.

Upphovsrätten har två delar, en ideell och en ekonomisk. Den ekonomiska rätten innebär en ensamrätt för dig som porträttfotograf att framställa exemplar, detta kan vara tex att publicera ett porträttfotografi på en hemsida. Den ekonomiska rätten innebär också att du som porträttfotograf har en ensamrätt att göra porträttfotografierna tillgängliga för allmänheten. Den ekonomiska rätten är den som du kan tjäna pengar på, dvs det är den du avtalar med kunden om. Du kan exempelvis avtala om att en kund får rätten att använda porträttfotografiet på visst sätt.

Den ideella rätten innebär att fotografen har ensamrätt att ändra eller överföra sitt verk till annan konstart. Dessutom innebär den en rätt att alltid få sitt namn angivet i samband med sitt fotografiska verk. Denna rätt går inte att avtala bort.

Porträttfotografier och GDPR
GDPR trädde i kraft den 25 maj 2018 och ersatte den tidigare gällande personuppgiftslagen (PuL) i Sverige. GDPR omfattar varje situation som innebär hantering av personuppgifter. En bild av en nu levande och identifierbar person ses som en personuppgift. Ett porträttfoto klassas därför som en sådan. Som porträttfotograf är det viktigt att tänka på att du behöver tillstånd från personen i fråga eftersom all form av hantering av personuppgifter kräver en laglig grund. Allra helst genom ett skriftligt avtal som ger dig rätt till hantering av personuppgifterna eftersom ett samtycke är lätt att dra tillbaka.

Barns integritet anses vara extra skyddsvärd. Är det barn som avbildas inhämtas tillstånd därför från barnets samtliga vårdnadshavare. En tumregel är att det i vart fall alltid bör ske när barnen är under 16 år och likaså här är det säkrast att få det skriftligen.

Undantag från GDPR
GDPR omfattar inte fotografier som har ett konstnärligt syfte eller journalistiskt ändamål. Oftast har man som porträttfotograf ett konstnärligt ändamål men det kan ändå finnas anledning att genom avtal reglera hur bilderna ska sedan ska användas. Själva användningen kan nämligen ske i ett annat syfte än det som förelåg vid tidpunkten då verket, alltså fotografiet, skapades. Vill du som fotograf använda porträttfotografierna i din egna marknadsföring krävs ett samtycke enligt lagen om namn och bild i reklam,

Anser du att GDPR ska tillämpas så bör alltså avtal skrivas där du exempelvis reglerar hur personuppgifterna, det vill säga bilderna, kommer att behandlas, hur länge de arkiveras och hur de får användas framöver.

Beställda porträttfotografier
Sker fotografering på beställning av en person är det viktigt att tänka på hur du som fotograf kan komma att vilja använda bilderna senare. Du som fotograf har upphovsrätt till bilderna men eftersom det är personer som avbildas krävs samtycke i vissa fall. Likaså krävs din tillåtelse i egenskap av upphovsman för att beställaren ska få använda bilderna.

Beställning av privatperson 
Om en privatperson beställer ett porträttfotografi krävs dennes samtycke för att du ska få använda fotografiet med hänsyn till att den personliga integriteten ska respekteras. Är det ett fotografi på en identifierbar och nu levande människa krävs samtycke av modellen för att fotografen ska få använda fotografiet i sin egen marknadsföring. Används bilden utan samtycke strider det mot förbudet i Lagen om namn och bild i reklam och ersättning och skadestånd till modellen samt eventuellt böter kan blir aktuellt.

Beställning av företag
Är beställaren ett företag och du anlitas för att ta bilder av personalen behöver både företaget och du få samtycke från respektive anställd. Rent praktiskt kan det vara lättast om företaget ansvarar för att samla in även de som täcker ditt fotograferande (din personuppgiftshantering). Ett samtycke ska vara frivilligt. Frågan är förstås hur den anställde upplever situationen när en arbetsgivare säger: ”nu ska du fotograferas, vill du vara vänlig och samtycka till att vi fotograferar dig och lägger upp bilden på hemsidan”. Men om det finns ett reellt alternativ, att man verkligen får välja bort, då är det frivilligt. För det är respektive anställd som äger rätten till sina personuppgifter, inte företaget.

Det är viktigt för dig som porträttfotograf, när du agerar på uppdrag av ett företag, att ansvarsfrågan om hantering av personuppgifter tydligt regleras. Om ni har avtalat om att du som porträttfotograf ska inhämta tillstånd från de porträtterade måste ett personuppgiftsbiträdesavtal upprättas mellan dig och företaget. Har ni inte avtalat om någonting är det alltid slutanvändaren av porträttfotografierna som ansvarar för att de rättigheter om krävs finns. Alla som hanterar personuppgifter ansvarar för sin egen hantering av dessa.

Icke beställda porträttfotografier
Om porträttfotografiet inte är beställt finns större chanser till användning av bilden i din marknadsföring. Här begränsar dock GDPR vad gäller konstnärligt skapande eller journalistiskt ändamål med fotografierna. När användningen blir kommersiell, dvs om fotografierna ska användas i ett digitalt sammanhang eller i reklamsammanhang, krävs alltså den porträtterade personens tillstånd. 

Som medlem i SFF har du tillgång till alla våra GDPR-säkrade avtalsmallar när du loggar in på sidan. Här kan du läsa fler artiklar om GDPR.