Klara G inledde sin karriär som fotograf på Dramaten i början av 2000-talet. Skådespelare av alla de slag har poserat framför hennes kamera. Som frilansfotograf valde hon dock att bredda sig och jobbar i dag med allt från modeplåtningar till musikvideor. Allt mer välsmorda produktioner har det blivit med åren. Men ändå. Först en varning.   
– Sedan jag tackade ja till att bli intervjuad för den här artikeln, har det varit minst tre plåtningar där allt bara har brakat ihop. Det har varit helt osannolika händelser, säger hon. 

Mer om det senare. Först backar vi bandet till en av hennes första plåtningar som frilansfotograf. Telefonsignalen ljöd i rummet. Det var redaktören på ungdomstidningen Chili som undrade om hon ville ta några porträttbilder på amerikanska skateboard- och snowboardstjärnan Shaun White. Han hade inte slagit igenom än, men var på väg att bli ett känt namn även utanför skate- och snowbordkretsar. Bilderna skulle gå på omslaget och få gott om utrymme i tidningen. Den konceptuella idén i beställningen gick ut på att han skulle dricka mjölk och i bakgrunden skulle man se ut över en alptopp.
Det fanns naturligtvis ingen budget till att hyra en ordentlig studio eller för att åka till alperna på riktigt. Så Klara tänkte att hon kunde fotografera honom hemma hos sig i sitt eget kök, att det skulle gå bra. 

– Jag sätter bara upp en fototapet med en bild av en alptopp och har som bakgrund. 
Sagt och gjort, hon gick och köpte en häftig alptapet och en liter färsk mjölk i närmaste butik. Och raskt upp med tapeten i det lilla köket hemma i Huvudsta.  
Några dagar senare dök hela gänget upp. Stylister hos Shaun Whites sponsor Burton hade raggat ihop ett stort lass med kläder och andra grejer. Han stylades och Klara körde igång med plåtningen. I vardagsrummet fick Shauns crew sitta och äta smågodis och kanelgifflar under tiden som de väntade på att fotograferingen inne köket skulle bli klar. 

– Jag stod och hetsade Shaun att han skulle dricka mer mjölk. Mer mjölk, le, och drick mer mjölk. Visa tänderna, mer mjölk. 
Mjölken skulle porla ner i strupen. Men något stod inte helt rätt till.  

– Jag såg på honom att det var något som besvärade honom. Även om han försökte vara proffsig och se glad och härlig ut på bilden. 
Hon plåtade på. Både omslag, dragarbild och ett par varianter till intervjun skulle hinnas med. En dryg timme senare kände Klara sig nöjd. Hon hade fått några schyssta porträttbilder och det blev under förutsättningarna, i det tajta lilla köket, riktigt bra. En kort stund senare stod hon själv kvar i lägenheten. Shaun och hans följe hade snabbt dragit vidare. Dags att röja undan. Hon plockade upp Shauns mjölkglas för att hälla ut innehållet i slasken.

– Jag noterade att han knappt hade druckit något ur glaset, även om han hade stått där framför kameran och det hade sett ut som om han drack. En halv sekund senare upptäckte jag att det var klumpar i glaset. Jag luktade på mjölken, och åh nej det var surmjölk och den luktade verkligen kräks. Helvete man måste ha koll på sina grejer.

– Jag hade i alla hast och förmodligen med ett uns av snålhet tagit fram en öppnad mjölkförpackning som stått i kylen sen länge, istället för ta fram den färska mjölken som jag köpt för plåtningen. Och där hade jag stått och hetsat honom i en timme att han skulle dricka mer, drick mer! 
Shaun var inte kvar, så Klara hann inte ursäkta sig. Men hon vet inte om det hade känts bättre att få förklara vad som hänt.
– Jag tänkte, äh han är amerikansk megastar. Jag kommer aldrig träffa honom igen, och i bästa fall så kommer han alltid att minnas den där plåtningen i Huvudsta som något väldigt knasigt och underligt. Och inte veta huruvida svensk mjölk ska smaka kräks eller inte, säger hon och skrattar.

Redaktören fick heller inget veta om blundern. 

– Jag vågade inte säga något till dem, men i dag brukar jag berätta om den här plåtningen när jag föreläser för fotoelever och det kan vara skönt att höra andra göra bort sig. När man gör saker som inte är så bra. 
I dag är Klara förvånad över att hon ens övervägde att bjuda in hela gänget till sin lägenhet. Hon hade inte heller någon koll på om det förväntades vara ett större produktionsteam, som frilansfotograf hade hon då bara jobbat för ett par tidningar. Hon hade ingen agent och hade inte anlitats för något större jobb av en reklambyrå. Det var bara hon och en journalist på plats för att göra själva intervjun. Och ingen av dem dubbelkollade rekvisitan.  

– Jag fattade inte bättre, och han tyckte kanske det var exotiskt på något sätt. Jag är i slutändan ändå ganska stolt över att ha bjudit Shaun White på sur mjölk!Tio år senare har hon en fotostudio på Södermalm och ett fullfjädrat team.   Trots det, har den senaste tiden varit kantad av minst sagt udda plåtningar. 

– Kameran har exponerat först när jag backat från datorn och låtit någon annan trycka av kameran. En annan gång så har blixtar gått av hipp som happ utan någon vettig förklaring. Istället för att ljussätta en timme har det tagit fyra timmar. Jag förstår fortfarande inte varför blixtarna inte synkat. Det har varit spöklikt. 

Text: Anna Henriksson

Namn: Klara Granberg (Klara G)
Född: 1979
Bor: I Stockholm
Hemsida: http://www.klarag.com
Yrke: Fotograf, plåtar främst teateraffischer, porträtt, reklam, mode och still life. Representerad hos Söderberg Agentur.

Gillar du att läsa om när det går åt helvete för andra? Läs flera artiklar här

Blir du inspirerad? Har det gått åt helvete även för dig? Vi är idel öra. Kontakta redaktionen@sfoto.se   eller jenny.morelli@sfoto.se