När allt går åt helvete: Magdalena Martin: ”Jag blev stämd på 10 000 euro”
Ibland går allt åt pipan direkt. Men det kan också gå ett par år innan bilder förvandlas till helt oanvändbara och misstag flyter upp till ytan. Det fick Parisbaserade fotografen Magdalena Martin lära sig den hårda vägen. Text: Anna Henriksson.
Sommar i Paris. I princip i varje kvarter väntar en uteservering för den som vill slå sig ner och vila blicken på ett sorlande gatuliv. Fotografen Magdalena Martin är känd för sina Parisskildringar, både som bröllopsfotograf och för att hon fångat stora delar av stadslivet med sin kamera. En dag fick hon syn på en kypare på en av restaurangerna längs med gatan och gick fram för att fråga om det var okej att ta en bild.
– Javisst, svarade han. Han poserade till och med, vred sig i tre olika positioner och jag knäppte några bilder. Sedan stod vi och pratade en liten stund, han berättade vad han hette och var stolt över att han kunde samtala med mig på engelska. Min franska var nämligen inte så bra, säger Magdalena Martin.
Foto: Magdalena Martin. Bilden är pixlad och maskad (förstås)
Hon gick hem och drog in bilderna i datorn. Jobben rullade på och porträttbilderna på kyparen föll i glömska. Först hösten året därpå när ett holländskt företag som säljer fotokonst på inredningsmässor runt om i Europa hörde av sig kom hon att tänka på dem igen. Ett 80-tal bilder, med allt från Sacré-Cœur till andra vyer över gator och torg, plockade hon fram ur sina arkiv. Och efter en direkt fråga från företaget om hon hade en bild på en servitör letade Magdalena även fram den hon tagit på kyparen sommaren året innan.
– Jag säljer bilden och gör det utan att ta kontakt med kyparen för att kolla om det var okej – klantigt nog. Tänker att risken att han ska se den inte är jättestor och hur skulle jag hitta honom, förmodligen jobbade han inte kvar på samma restaurang, säger hon.
Det är nu allt går fel. När bilden sedan trycks upp som en tavla i storlek 70 x 100 centimeter och ställs ut på Maison & Objet, en de största inredningsmässorna i Paris får några kompisar till kyparen syn på den. De tar en mobilbild på tavlan och skickar till honom. Ett par månader senare får Magdalena ett rekommenderat brev med posten – hon har blivit stämd.
– Jag och det holländska företaget som köpt bilden av mig blir stämda på 10 000 euro för att ha sålt porträttbilden och använt den som tavla på mässan. Han var inte glad och sa sig inte ha vetat om att jag tagit bilden, vilket var en ren lögn. Vi stod ju och pratade en stund i samband med fotograferingstillfället, säger Magdalena.
Företaget som köpt bilden av henne avsäger sig snabbt allt ansvar. Det var upp till henne att ha en påskriven modellrelease i samband med att bilden såldes vidare. Hon inser vidden av sitt misstag och det svider.
– Jag fick skaffa mig en fransk advokat, men trodde först ändå att vi skulle bli två om att dela på kravet i stämningsansökan – men så blev det inte. Det var naivt av mig att inte ha skrivit en modellrelease med honom på direkten.
Kyparen fortsätter att hävda att Magdalena fotograferat honom i smyg. Att han inget visste. Hon försöker i sin tur ha is i magen. Hennes advokat gör allt för att komma fram till en förlikning med hans advokat för att lösa frågan. Det visar sig vara krångligt. Tiden går, och ingen lösning är i sikte.
– En period var min advokat säker på att jag inte skulle behöva betala en krona. Men han hade tyvärr missförstått läget och fick återkomma till mig med svansen mellan benen och erkänna att jag trots allt skulle bli betalningsskyldig.
Det kom att dröja ett år innan en överenskommelse kunde slutas mellan alla parter. Magdalena fick till slut betala 3 000 euro till honom och skriva under att porträttbilderna inte kommer att säljas eller synas i några sammanhang, varken i dag eller i framtiden. Beloppet pressades visserligen ner från 10 000 euro, men det kostade ändå på.
– Det blev en dyr läxa, och jag hade gärna haft det här ogjort. Men han gjorde det till en stor grej och ville ha betalt. Jag fick ta bort de bilder som låg på min hemsida och samma sak i andra digitala kanaler, nu finns de bara i min dator. Han ville visserligen att jag skulle radera dem helt, men det gick jag inte med på, säger hon.
I dag har Magdalena alltid en modellrelease redo i bakfickan. Brudpar skriver hon också ett kontrakt med så inga missförstånd kan uppstå i efterhand.
– Jag är mycket mer försiktig, och fotograferar jag ute på gatorna i Paris har jag ett modellkontrakt med mig att ta fram vid behov, samt min franska fotograflegitimation. Ofta väljer jag dock att inte ha med människor i bild, alternativt sparar jag bilden för att njuta av den privat, säger Magdalena och fortsätter:
– Nu har jag kvar porträttbilderna på kyparen som ett minne och en påminnelse om hur dumt det var av mig att sälja en av dem. Men skulle jag träffa på en rolig servitör igen skulle jag inte tveka, utan gå fram och fråga om jag får ta en bild, men då se till ta kontaktuppgifter och få allting rätt från början.
Foto: Självporträtt
Namn: Magdalena Martin
Ålder: 44 år
Bor: Paris
Hemsida: http://www.mmphotoart.com
Yrke: Fotograf, främst bröllopspar och skildringar av Paris.