Fotografiet har länge fungerat som ett slags bevis på att något har hänt. Men när bilder i dag kan genereras utan koppling till en faktisk händelse förändras också utgångspunkten för vad en bild är.

Utvecklingen behöver, menar Sonia Hedstrand, förstås i ett längre historiskt perspektiv. Hon ser tydliga paralleller mellan hur fotografiet en gång förändrade måleriet och hur AI nu påverkar fotografiet.

– När fotografiet slog igenom uppstod en kris för måleriet. Varför måla ett porträtt när en kunde fotografera? I dag blir frågan: varför fotografera när en kan prompta fram en bild?

Nya möjligheter öppnades

Men det historiska exemplet pekar också på något annat än ett hot. Fotografiet innebar inte slutet för måleriet, utan bidrog till att frigöra det från kravet på realism, konstaterar Sonia Hedstrand. Nya möjligheter öppnades, där konstnärer kunde arbeta mer fritt med färg, form och uttryck.

På motsvarande sätt skulle AI kunna komma att förändra fotografiets roll, även om konsekvenserna ännu är svåra att överblicka.

– Det är alltså inte säkert att det här bara är en förlust. Det kan också innebära att fotografiet måste omdefiniera sig, precis som måleriet gjorde.

AI producerar av det som redan finns

Hon är samtidigt tydlig med att AI-genererade bilder i sig inte kan likställas med konst.

– AI utgår från enorma mängder befintliga bilder och producerar en sammanställning av det som redan finns. Det blir i grunden en kliché. Konst handlar om att göra något som inte redan är gjort, och där är AI i sin nuvarande form motsatsen.

Däremot utesluter hon inte att AI kan användas i konstnärliga sammanhang.

– Men då krävs ett undersökande och kritiskt arbete. Det räcker inte att skriva in en prompt och välja den snyggaste bilden. Det är inte där konsten uppstår.

Svårare att avgöra vad en bild visar

Den här utvecklingen påverkar inte bara hur bilder skapas, utan också hur de tas emot. När gränsen mellan fotografi och genererad bild suddas ut blir det svårare att avgöra vad en bild faktiskt visar.

Det får konkreta konsekvenser för hur vi förhåller oss till bilder i vardagen.

– Jag märker själv att jag ibland tappar intresset för att titta på reels på Instagram. Man orkar inte alltid ta reda på om något är äkta eller inte. Då finns det en risk att man börjar utgå från att allt är fejk.

Tilliten till dokumentär fotografi riskerar alltså därmed att urholkas, men Sonia Hedstrand vill för den skull inte romantisera en tidigare bildvärld. Hon understryker att fotografiet aldrig har varit en neutral spegel av verkligheten.

Den dokumentära bildens sanningshalt handlar därmed inte bara om teknik, utan också om hur bilder tolkas och i vilket sammanhang de används. En avgörande faktor är kontexten – vad som finns runt bilden och vad som utelämnas.

– Dokumentärt fotografi är beroende av metadata och sammanhang för att kunna förstås. Om man tar bort det riskerar man att skapa en helt annan betydelse.

Det gäller inte minst i historiska sammanhang, där tolkningen av en bild är starkt beroende av hur den presenteras och i vilket sammanhang den placeras.

Publiken riskerar att vilseledas

I dag, när tekniken gör det möjligt att både skapa och förändra bilder i stor skala, blir dessa frågor mer akuta. Samtidigt riktar Sonia Hedstrand en tydlig kritik mot hur vissa institutioner har hanterat utvecklingen.

Hon menar att museer kan använda AI på ett sätt som suddar ut gränsen mellan dokumentation och fiktion.

– När museer använder AI i sina utställningar blir det avgörande att tydligt skilja mellan historiskt material och tolkning, annars riskerar publiken att vilseledas.

Bildlandskapet delas upp

I förlängningen ser hon en risk för att bildlandskapet delas upp. Å ena sidan ett snabbt och lättillgängligt flöde av genererade bilder, å andra sidan mer kontrollerade och verifierade sammanhang. Utvecklingen pekar också, enligt henne, på ett behov som länge varit eftersatt.

– Vi behöver bli mycket mer bildkunniga. Vi pratar mycket om teknik, men mindre om hur bilder fungerar och hur de ska tolkas. Det är egentligen där mycket avgörs.

För henne är det också en fråga om kompetens.

– Konstnärer och bildskapare har ofta en erfarenhet av att analysera bilder som blir väldigt relevant i det här läget. Det handlar om att se hur en bild är gjord, vad den bygger på och vad den försöker göra.