Fotografi och sanningen
I februari bjöd SFF och Stadsmuseet i Stockholm in till en dag om fotografins roll och utmaningar i en tid präglad alltmer av AI och manipulation. Här hittar du intervjuer med några av de medverkande.
Pelle Kronestedt var moderator på seminariet "Fotografiet som sanningsvittne" i februari 2026. Foto: Anna Nordström
Bildens roll i museet
Museer är platser där bilder bär kunskap och åtnjuter ett högt förtroende. När AI-genererade bilder tar plats i utställningar ställs nya krav på hur fotografier förstås, används och sätts i sammanhang.
Autenticitet som konkurrensmedel
I stället för att försöka avgöra om en bild är äkta eller falsk i efterhand handlar det allt oftare om att kunna följa hur den har blivit till. En ny teknisk standard ska göra det möjligt.
Tillgång före perfektion
Museernas fotosamlingar rymmer miljontals bilder – men bara en bråkdel är digitalt tillgängliga. För Aron Ambrosiani är frågan inte bara hur materialet ska bevaras, utan hur det ska göras användbart i en tid av AI och snabbt förändrade bildflöden.
Att inte längre ta bilden för given
AI-genererade bilder utmanar inte bara fotografiets trovärdighet utan också hur vi tolkar bilder överhuvudtaget. För Kerstin Hamilton, bildkonstnär och konstnärlig forskare, handlar det inte om att sanningen försvinner, utan om att villkoren för hur bilder förstås håller på att förändras.
När bilden blir en kliché
AI-genererade bilder förändrar inte bara fotografiets förutsättningar utan också hur vi förstår bilder över huvud taget. För Sonia Hedstrand, konstnär och konstkritiker, handlar det om en ny fas i bildhistorien – men också om risken att bilder blir klichéer snarare än ett kritiskt undersökande av världen.





