Reserapport från Kavalla: Mikael Cronwall

Alla beskrivningar visade sig vara minst motsvarande i verkligheten. Jag fann en dold pärla där allt du kan önska dig, för en arbetsintensiv period, fanns att tillgå. Även Grekland, som jag senast besökte för 25 år sedan, var sig likt. Det är klart att några saker hade förändrats; Retsinan fanns i bag in box och frukt och grönsaker var godare än förr.    

Jag höll inte på att komma med planet till Grekland från Sverige. Köerna vid säkerhetskontrollen på Arlanda var 4,5 timme långa och jag var den sista som kom med planet. 18 andra olyckliga resenärer fick inte åka till Grekland.

Väl på plats så visade det sig att vi bara skulle vara 2 stipendiater på plats. Det hade lämnats en hel del återbud. Således var det gott om plats i Kavallahuset för mig och den andra stipendiaten, Hanna, som skulle arbeta med sin avhandling i svenska som andra språk. 

Att dela en  mycket stor villa i tre plan på två personer var fantastiskt. ”Min” terrass  där jag satt och arbetade i skuggan, var tre gånger större än min lägenhet hemma i Stockholm. Ett stort bibliotek fanns att tillgå, både med fotoböcker och skönlitteratur.

Mitt projekt under veckorna i Kavalla var att arbeta med två kommande fotoböcker. I mina resväskor fanns nästan 5 kg utskrifter som sakta men säkert valdes ned till ett omfång som passade en fotobok. Detta i kombination med salta bad (tillsammans med vassa sjöborrar), gott kaffe och en fin stad gjorde min vistelse  såväl avkopplande som produktiv.

Husets terasser använde jag såväl dag som natt. När det åskade och stormade över Egeiska havet så erbjöds en ljusföreställning från terassen. Började det regna var det bara att flytta in under taket.

Ansvarig för Kavallahuset är dess indendent Elisabeth Gullberg som tillsammans med sin personal gör ett viktigt arbete i att bevara huset och dess inredning.