Fotografisk Tidskrifts första tid (del 1)

Del 1. Albin Roosvals väg  
till ett framgångsrikt redaktörskap

ALBIN ROOSVAL, ”Fotografisk Tidskrifts” grundare, växte upp i ett av Kalmars mest ansedda och välbärgade hem. Fadern, konsul John Roosval, var en betrodd man med många förtroendeuppdrag och så skulle det förbli fram till katastrofen.
    Våren 1878 avlade den artonårige sonen mogenhetsexamen vid Kalmar Högre Allmänna Läroverk efter att ha gått på den klassiska linjen med huvudämnena modersmålet, latin, franska och matematik. Den begåvade ynglingen fick vitsordet ”Med beröm godkänd” och placerade sig bland årskullens främsta elever.
    Läroverket beredde vägen till universitetsvärlden och Albin Roosval tillbringade fyra år i Lund där han bland annat studerade medicin. Den akademiska karriären tycks inte ha fullföljts. Väl hemkommen 1882 anställde istället hans far honom som bankbokhållare i Kalmar Enskilda Bank. Utöver konsul titulerades John Roosval även bankdirektör.
    Sonen hade också litterära intressen och var nyfiken på vad som hände i världen. Vid årsskiftet 1884/85 var han med när Kalmar Läsesal startades. Basen var ett fyrtiotal prenumererade dagstidningar och tidskrifter från Sverige och övriga Norden liksom från Tyskland, Frankrike och England. Planen var också att bygga upp ett bibliotek och som föreningens kassör skötte han läsesalens finanser.                                                                                             

Våren 1885 förlovade Albin Roosval sig med Kalmarflickan Hilma Engström och ett år senare, den 14 april 1886, dog hans far efter en tids sjukdom. Kort därefter avslöjades att den avlidne hade förskingrat stora belopp i Kalmar Enskilda Bank, sannolikt ett par hundra tusen kronor. Bestörtningen blev stor.
    Affären med den svindlande bankdirektören väckte uppseende runt om i landet. I Kalmar skvallrades det om sonen, bankbokhållaren, och vad denne hade vetat och gjort. Polisen ansåg det dock klarlagt att fadern agerat på egen hand.

Vestmanlands Läns Tidning den 13 maj 1886     

   I den följande konkursen blev änkan Johanna Kramer utblottad, familjens goda rykte tillspillogivet och alla i familjen lämnade staden för gott. Under hösten flyttade modern med sina två yngsta pojkar, sju och tretton år gamla, till Stockholm där hennes dotter Gerda studerade konst och där även dottern Ellen redan bodde.
    Den 1 september – ett halvår efter faderns bortgång – satte sonen Albin in en annons i en av Kalmars tidningar, ”Barometern”: ”I anledning af förestående afflyttning får jag härmed anhålla att de, som hafwa böcker eller noter till låns af mig, behagade återlemna desamma före det 15 sept. å herr O. Engströms kontor.”
    Han saknade en hemadress och hänvisade till sin blivande svärfars kontor. Tre dagar senare meddelade tidningen: ”Wigde: Fotografen Magnus Gottfrid Albin Roosval och Hilma Valfrida Engström.” Hans trolovade hade hållit fast vid sitt äktenskapslöfte och tillsammans med sin släkt stått honom bi även i de svåra tiderna.

För första gången trädde nu den 26-årige Albin Roosval fram som fotograf. I dag är det inte känt var och när han lärde sig att fotografera. Han kan ha börjat som amatör under sin studietid i Lund eller senare ha gått i lära hos någon av Kalmars tre ateljéfotografer. Sannolikt är att han fick sin skolning hos den 60-årige veteranen John Dryselius, en affärsvän till Albin Roosvals svärfar, tobaksfabrikören Oscar Engström.
    Några år tidigare hade Dryselius börjat planera för en överlåtelse av sin ateljé och då även erbjudit undervisning i fotografi. Han gick ut med annonser i både Kalmar, Växjö, Karlskrona och Stockholm: ”Fotografi! Fullständig teoretisk och praktisk undervisning i fotografi, äfven hvad det artistiska beträffar, lemnas mot billig afgift af / John Dryselius, Kalmar. / OBS! Särskild atelier står till elevernas förfogande.”
    Albin Roosvals kunskaper som fotograf var dock tillräckliga för att han skulle våga sig på att driva en egen ateljé. Han lämnade Kalmar och tillsammans med sin nyblivna fru Hilma flyttade han till Malmö. Här fanns en ateljé som han omedelbart kunde överta och i ”Sydsvenska Dagbladet” meddelades det: ”Fru de Sharengrads fotoatelier härstädes, som genom egarinnans nyligen timade död blifvit ledig, kommer inom kort att öfvertagas af hr Albin Roosval från Kalmar.”
    Ateljén hade öppnats i januari 1865 av den invandrade löjtnanten Carl de Shàrengrad och hans hustru Cathinka. Dagsljusateljén var en av stadens äldsta fotografiska rörelser. Efter makens bortgång 1878 hade Cathinka de Shàrengrad fortsatt att driva ateljén fram till sin död 1886. Den energiske unge mannen från Kalmar tog då över.                               

Han inledde verksamheten med att snygga upp de slitna lokalerna och inventera firmans lager. I början av oktober förde han in en första annons: ”Kungl. hoffotografen C. de Scharengrads atelier, Östergatan 39, är efter undergången fullständig reparation från denna dag ånyo öppen för porträttering. Beställningar å fotografiska arbeten mottagas och utföras skyndsamt och billigt.”
    En vecka senare bjöd han ut ateljéns lager av äldre fotografier. Det meddelades också att på ”ateliern utföras porträtt till 5 á 6 kronor pr dussin”, det vill säga de populära visitkorten i format 6×9 centimeter som såldes per dussin. 

Sydsvenska Dagbladet den 10 oktober 1886

    I mars 1887 höll ateljén öppet för fotografering alla dagar i veckan från klockan 10 till 3 på eftermiddagen och det utlovades ”elegant och varaktigt arbete, modernaste utstyrsel, billiga priser.” Utöver sedvanliga ateljéporträtt sysslade fotograf Roosval också med andra typer av uppdrag. På samma sätt som paret de Schàrengrad – liksom Malmös övriga yrkesfotografer – var han verksam ute i staden och även i omkringliggande trakter.
    I maj 1887 uppmärksammades han i samband med publiceringen av en illustrerad karta över järnvägslinjen Malmö-Nässjö. ”Sydsvenska Dagbladet” skrev: ”Illustrationerna utgöras af 50 vyer af de märkligaste ställena utmed linien, utförda till större delen efter fotografier, för ändamålet tagna af hr Albin Roosval.” Tidningen ansåg att det handlade om ”den fullständigaste resebok som hittills utgivits i Sverige”.

Karriären i Malmö tycks inte ha varit så framgångsrik som den unge mannen hade hoppats. I början av hösten försökte han stärka kassan med lite extrainkomster och erbjöd inackorderingsrum i den kombinerade bostaden och ateljén. Men även om ekonomin inte var lysande var han nu väl insatt i de krav som ställdes på en yrkesfotograf, följde med i den tekniska utvecklingen och kände till den expanderande branschens villkor.
    Samtidigt insåg han behovet av ökad kunskap inom yrkeskåren. Här anade den begåvade fotografen nya möjligheter till försörjning. Den skrivkunnige och välinformerade ateljéfotografen ämnade ännu en gång byta yrke och inleda en ny karriär. Han avvecklade verksamheten i Malmö och paret Roosval återvände till hemstaden Kalmar. Vistelsen skulle dock bli kortvarig. 

_______________________________________________________________

Del 1. Albin Roosvals väg till ett framgångsrikt redaktörskap. Läs mer
Del 2. Redaktör Roosval startar Fotografisk Tidskrift och flyttar till Stockholm. Läs mer
Del 3. Fotografisk Tidskrift etableras som språkrör för svensk fotografi. Läs mer
Del 4. Fotografisk Tidskrift och fotoutställningen på Industripalatset 1894. Läs mer
Del 5. Svenska Fotografers Förbund och Albin Roosvals vidare karriär. Läs mer

Text: Björn Axel Johansson, fotohistoriker. Läs mer om serien och om honom här.