Fotografisk Tidskrifts första tid (del 4)

Del 4. Fotografisk Tidskrift och
fotoutställningen på Industripalatset 1894

EFTER FEM ÅR med ”Fotografisk Tidskrift” meddelade Albin Roosval en nyhet i augusti 1893. Tidskriften skulle framöver komma ut två gånger i månaden och antalet sidor steg med femtio procent: ”Illustrationerna komma äfven att ökas hvarjämte utstyrseln blifvit betydligt förändrad.” Trots alla förbättringar var priset för en prenumeration detsamma som tidigare, sex kronor och femtio öre per år.
    Senhösten 1893 fick Roosval tillståndsbevis för att ge ut ytterligare en tidskrift, ”Svenska Teknikern”. Den vände sig inte bara till ingenjörskåren utan även till ”industriidkare, arkitekter, byggmästare, bruk, fabriker och verkstäder”. Planen var att i november det året skicka ut ett provnummer i 7 500 exemplar till adresser i de nordiska länderna. Så vitt känt fullföljdes aldrig projektet.
    I stället fortsatte han att satsa på fotografi och gav ut en blivande klassiker, Ludwig Davids ”Rådgifvare för nybörjare i fotografi”. Författaren var löjtnant och föreståndare vid militärkommitténs fotografiska anstalt i Wien. Den, som det hette, auktoriserade översättningen utgick från bokens andra upplaga. Det var dock bara en början. En femte förbättrad version kom av trycket 1897 följd av den femtonde utgåvan 1902. Den sista bemyndigade version som Roosval svarade för kom ut 1905. Det var den trettionde upplagan av Davids fotobok.
    Samtidigt som han ägnade sig åt att förse den svenska marknaden med fotografiska handböcker utökade redaktör Roosval sin egen kår av kunniga skribenter. Bland annat engagerades fotograf Ernest Florman som fast medarbetare i ”Fotografisk Tidskrift”. Han var son till kaptenen och hovfotografen Gösta Florman, en av landets mest uppmärksammade fotografer. Även andra framstående personer inom yrkeskåren anslöt sig till skaran av skrivkunniga medarbetare.            

Den redaktionella bredden innebar att tidskriften täckte allt fler aspekter av fotografi med utblickar både inom och utom landet. Exempelvis redogjordes för ”de nyaste metoderna till vinnande af naturliga färger vid reproduktionen medelst tryckpress” liksom ett reportage från ”det storartade Zeiss´ska optiska etablissementet i den lilla staden Thüringen, derifrån numera utgå fotografiska objektiv”. Zeiss sågs som en konkurrent till de dittills dominerande optikföretagen Voigtländer och Dallmaeyer.
    Utöver den europeiska fotosfären bevakades utvecklingen i USA. Bland mycket annat noterades George Eastmans snabba framgångar med sitt företag Kodak liksom den fotografiska kongressen på världsutställningen i Chicago 1893. Där handlade ett föredrag om ”önskvärdheten af en internationell byrå för samlande och utbyte af negativ och fotogram”.
    Ett annat internationellt inslag  var de så kallade konstbilagorna – det vill säga fotografier i ljustryck – som regelbundet publicerades i ”Fotografisk Tidskrift”. Bland de anlitade företagen fanns till exempel Angerer & Göschl i Wien. Även flera svenska företag, bland andra Sjögrenska ljustrycksanstalten i Norrköping, bidrog med illustrationer av hög kvalitet.
    I februari 1894 skriver ”Norrlands-Posten” om tidskriftens senaste nummer: ”Och vidare finnas där några synnerligen vackra ljustrycksbilder i själfva texten, utförda hos Silfversparres nya grafiska aktiebolag efter studier af artisten G. Kallstenius.”  Det var Roosvals svåger som bidragit med fotografier och även Roosvals egna bilder förekom i en del fall. Som ännu aktiv fotograf hade han specialiserat sig på reproduktioner av konstverk. 

År 1894 blev särskilt betydelsefullt för den nu 34-årige Albin Roosval. Det så kallade Industripalatset på nuvarande Östermalm i Stockholm gick ut med en inbjudan till ”fotografiens utöfvare och vänner”. De erbjöds att delta i en ”svensk offentlig, specielt fotografisk utställning, den första i sitt slag” som skulle öppnas i november. Avsikten var att visa fotografier av yrkesfotografer – bland annat inom områdena vetenskap, konst och industri – liksom amatörer. Dessutom innehöll specialutställningen fotografisk utrustning och litteratur.

Stockholms-Tidningen den 3 november 1894

    Alla intresserade skulle höra av sig till utställningskommitténs sekreterare Albin Roosval. Upplysningar förmedlades också genom ”Fotografisk Tidskrift”. I själva verket var redaktör Roosval den drivande kraften och i praktiken utställningens kommissarie. Och ”Aftonbladet” uppgav att en utställare redan var klar: ”Kronprinsessan har medgifvit, att af henne utförda fotografier vid detta tillfälle må utställas.” Högre upp i samhällshierarkin gick det inte att komma.
    Den blivande drottning Victoria var en av sin tids främsta amatörfotografer. Några år tidigare hade hon på professionell nivå dokumenterat resor till bland annat Egypten. För arrangörerna var det extra hedrande att kungahuset blev representerat och en bidragande orsak till att arrangemanget blev en stor succé.
    På många sätt var det Albin Roosvals förtjänst. Vid en middag på Industripalatset hyllades han för den ”omtanke och möda han nedlagt vid utställningens anordnande”. Major Claes Adelsköld utbringade hans skål och som ett ”bevis för utställarnas erkänsla” överlämnade de deltagande amatörerna en ”bordsuppsats af gediget silfver med kristallskål”. Även kapten Gösta Florman föreslog ”å fackfotografernas vägnar en tacksamhetsskål för hr Roosval”.
    Albin Roosvals insatser uppmärksammades också i pressen. ”Helsingborgs Dagblad” skrev om utställningen att den ”i alla afseenden hedrar sin upphofsman, nitiske befrämjare och ordnare, redaktören af Fotografisk Tidskrift, hr Albin Roosval.” Även Dansk Fotografisk Forening sände lyckönskningar till redaktör Roosval och han reste senare ned till Köpenhamn för överläggningar med sina kolleger. 

I samband med utställningen hade också ett speciellt fotografiskt möte anordnats i Tekniska skolans aula. Femtio fackfotografer och amatörer från Stockholm fanns på plats tillsammans med sjuttio kolleger från landsorten. Albin Roosval hade lagt sig vinn om att fotografer från hela landet skulle ta del av utställningen. Bland annat förhandlade han med Järnvägsstyrelsen och de långväga deltagarna fick rätt att ”för nedsatt pris färdas å statsbanan till och från Stockholm”.

Aftonbladet den 2 november 1894

    Redaktör Roosval svarade för mötets mest uppmärksammade anförande. Han talade under rubriken: ”Bör och kan något göras för bevakande af fotografernas intressen vid en blifvande industriutställning i Stockholm?”, det vill säga den stora Allmänna konst- och industriutställningen 1897. Han framhöll ”önskvärdheten af att de fotografer, hvilka ville exponera sina arbeten, icke blefve i afseende särskildt å plats altför styvmoderligt behandlade, såsom annars lätt kunde ske”.
    För att stärka fotografins ställning föreslog Roosval att en kommitté skulle tillsättas som tog tillvara fotografernas intressen. Utan debatt antogs hans förslag.
    En rad av de mest inflytelserika mötesdeltagarna valdes in i kommittén. De representerade olika typer av verksamhet inom den fotografiska världen. Där ingick bland andra hovfotograf Gösta Florman och hans son fotograf Ernest Florman liksom fotograf Alfred J:son Dahllöf och hovfotograf Aron Jonason i Göteborg.
    De avancerade amatörerna representerades av major Claes Adelsköld medan grosshandlarna F. W. Hasselblad och Peter Knudsen från Göteborg förde fotohandelns talan. Ingenjör Axel Lagrelius vid Generalstabens litografiska anstalt och föreståndaren Axel Lilja vid Silfversparres nya grafiska anstalt företrädde den grafiska industrin.

Även initiativtagaren och mötets sekreterare Albin Roosval blev invald i kommittén i egenskap av redaktör för ”Fotografisk Tidskrift”. Han kunde konstatera att några av tidskriftens flitigaste skribenter ingick bland de förtroendevalda: Ernest Florman, Aron Jonason, Axel Lagrelius, Claes Adelsköld, Peter Knudsen.
    Enligt ”Aftonbladet” hade sammankomsten varit det första allmänna fotografimötet i Sverige och det stod klart att även fotografer runt om i landet var intresserade av gemensamma åtgärder. Yrkeskåren ville sluta sig samman och hävda sina intressen inte bara inför den kommande utställningen utan även fortsättningsvis. Bland annat ansågs upphovsrätt till fotografisk bild, prissättning och andra spörsmål mycket angelägna.
    Senvintern 1895 diskuterade den tillsatta kommittén på vilket sätt man skulle gå vidare. I april skickades ett upprop till landets yrkesfotografer och amatörföreningar. Formerna för någon typ av samarbete övervägdes och under det följande halvåret skissade de förtroendevalda på olika alternativ, bland annat en rikstäckande organisation – ett förbund.

___________________________________________________________________________

Del 1. Albin Roosvals väg till ett framgångsrikt redaktörskap. Läs mer
Del 2. Roosval startar Fotografisk Tidskrift och flyttar till Stockholm. Läs mer
Del 3. Fotografisk Tidskrift etableras som språkrör för svensk fotografi. Läs mer
Del 4. Fotografisk Tidskrift och fotoutställningen på Industripalatset 1894. Läs mer
Del 5. Svenska Fotografernas Förbund  och Albin Roosvals vidare karriär. Läs mer

Text: Björn Axel Johansson, fotohistoriker. Läs mer om serien och om honom här.